Humorkollektivet Varanteatern från Lund är efter 10 år med teater, TV-serier och radiohumor aktuellare än någonsin. I våras släpptes samlingsplattan Samlade låtar 92-02, senare kom också Tyskarna Från Lunds hitsingel “Global Fussball OK”. Efter det är de inne i musikbranschen på allvar och i sommar står de på scenen, tillsammans med Kent och Thåström, under Kalasturnén. Vi har tagit en pratstund med Varanteaterns Fredrik Åkerman.

Under åren 1992-1996 satte några killar i Lund upp några små anspråkslösa humorföreställningar i staden. Föreställningarna hade namn som “Var är mor?” och “Salmonella-berättelsen om ett hårdrocksband”. Killarna hade träffats i gymnasiet och en minst tioårig humorkarriär med Varanteatern hade börjat.
— Alla gick på samma skola, några även i samma klass. Varje avgångsklass på gymnasiet gjorde en revy men något studentspex var det aldrig tal om. Det vill vi inte kalla det. Idag sysslar några av oss bara med teatern men de flesta pluggar.

Varanteatern består av sju olika individer. Hur går det till när man skapar nytt material? Är alla delaktiga, finns det något budskap man vill framföra och vilka inspirationskällor ligger bakom?
— Tidigare satt vi alla sju och skrev men det fungerade inte riktigt. Nu delar vi upp oss i mindre grupper och träffas sen allihop för att få höra vad de andra tycker.
— Det är inte så att vi sitter ner och diskuterar vilket budskap vi vill framföra men det är klart vill vi ge en känga åt någon så gör vi det. Jag tycker att man ofta i efterhand kan hitta ett budskap men det är inget vi planerat. Man har ju sina åsikter.
— Monthy Python är väl en ganska uppenbar inspirationskälla, sen även Simpsons. Killinggänget är väl roliga men de är ingen inspirationskälla för oss.

Varanteatern har alltid haft med musik i sina föreställningar och i år har de också skivdebuterat. Hur stora är egentligen de musikaliska egenskaperna i gruppen.
— Alla kan ju mer eller mindre spela, men t.ex. trummor är vi inte så jävla bra på så det har vi hjälp av professionella musiker med. Men när vi uppträder live så spelar vi ju själva.
— Jag och Olof har ett band som heter Colubrids, vi släppte en skiva för sådär 5-7 år sedan men nu ligger det på is, kan man säga. Det är mer som en hobby nu, Varanteatern tar ju så pass mycket tid.

1996 kom Varanteatern i kontakt med Petter Bragée, producent på Sveriges Television, och ett pilotprogram spelades in. Ett halvår senare sändes de första sex avsnitten av Varan-TV. 1998 sändes ytterligare åtta avsnitt under namnet “100% Varan-TV” och det blev en stor framgång.
— Ja, vi var Sveriges Televisions bidrag till Montreuxpriset för bästa humorserie och det kändes ju hedrande, men vi vann inte. Vi funderade på att åka ner till Montreux men det blev aldrig av.

Kent vs Knut

För sjätte året i rad drar Kalasturnén ut på en resa genom Sverige. Som vanligt med aktuella och intressanta artister. I år med Kent, Thåström och Varanteatern.
— Tidigare skötte vi alla bokningar själva. Vi har ju turnerat med Riksteatern bland annat, och vi har alltid spelat mycket på festivaler och liknande. Då har det varit mycket folk. Numera sköter United Stage våra bokningar. Det är också de som har hand om Kalasturnén, så de frågade oss om vi ville vara med. De har väl fattat att vi är en populär festivalakt.

Under namnet Knut gör Varanteatern parodi på Kent. Under Kalasturnén ska de båda, som sagt, uppträda på samma scen. Hur kommer det att gå?
— Det går nog bra, Jocke Berg har hotat att döda oss om vi inte är snälla. Vi drev redan med Kent på Rockbjörnen för några år sedan så de vet ju vad vi håller på med. Jag tror att de bara tycker det är skoj.

Att killarna i Varanteatern är vana att stå i centrum och vara roliga råder det ingen tvekan om, men hur är det när de själva går på privata fester? Börjar Teater X sätta upp en pjäs om något samhällsproblem?
— Nej, det gör vi faktiskt inte. Det är klart att vi barnslar oss och är löjliga som alla andra fulla människor men vi går inte in i våra roller, så det blir varken något Teater X eller Tord-Yvel. Däremot så kan man ta till sig saker som händer på en fest och sedan göra en sketch av det. Man kan se när man är ute med andra kompisar att folk är som oss och säger en massa dumma och roliga saker men skillnaden är ju att vi gör det på scenen.

Att driva med synthmusik!

Med Tyskarna Från Lund driver man med den typiska synthstilen och de är en av Varanteaterns rollfigurer som hängt med längst. På skivan Samlade Låtar 92-02 finns hela fyra låtar med bandet och i slutet av maj släpptes deras hyllningslåt “Global Fussball OK” till det svenska landslaget i fotboll inför VM.
— Tyskarna Från Lund började 94, tror jag det var, då vi satte upp en pjäs om ett hårdrocksband. En av killarna i bandet hoppade då av och startade ett synthband istället… Det är väldigt tacksamt att driva med synthare. Se t.ex. på Kraftwerk, som jag i och för sig tycker är ett alldeles utomordentligt band, det är så allvarligt, stelt och pretentiöst. Vrider man då till det lite så blir det väldigt roligt. Under synthens storhetstid på 80-talet så var de flesta av oss synthare, någon var väl hårdrockare också men de flesta var synthare.

Under våren gick debatten het i Sverige om hur mycket man får driva med människor innan gränsen är nådd. När TV4 programmet “Ursäkta Röran!” lurade artisten Emma Andersson att säga ord förknippade med Nazi-Tyskland gick debatten ända upp på riksdagsnivå. Varanteatern sysslar inte med den sortens humor men driver mycket med kända människor på annat sätt.
— Jag har inte sett just det programmet men “Pyjamas” har jag sett och jag tycker det är väldigt roligt och harmlöst. Vi driver mest med folk vi tycker om, t.ex. Bengan Johansson, Bob Hund och Kent. Om man börjar driva med folk man inte gillar så kan det skapa problem. Vi sa en gång att Mats Olsson såg ut som en disktrasa i ansiktet och det ångrade vi lite efteråt, det var taskigt. Den ende som hört av sig och varit förbannad är Pelle Seth, regissör för Beckfilmerna, som ville stämma oss. Han tyckte inte att han var en offentlig person så vi fick byta namn på den rollen.

Det spektakulära uttalandet om Mats Olsson som Fredrik berättar om är hämtat från en sketch där de båda förbundskaptenerna Bengt Johansson och Tommy Svensson tävlar om vem som har det fulaste landslaget. Men vem har egentligen det fulaste landslaget idag?
— Handbollslandslaget! Fotbollslandslaget har ju Henke och Zlatan, de är ju skitsnygga och Hedman är ju en riktig läckerbit också.