Underhållning för miljoner | Svensk pop 75 – Teddybjörnar eller revolutionärer? | Harpo | Björn Skifs | Björn J:son Lind | Bengt Palmers | Vad gör en producent? | Kung i platådojor – Mannen som äger 15 procent av Pugh och Harpo | Discjockeyn – offentlig men ändå så anonym | Skivbolagen Polar och MNW – Ekonomisk makt och musikalisk takt
Stikkan Anderson, “Mr Polar Himself”, direktör för det just nu mest expansiva svenska skivbolaget — Polar Music AB. Tore Berger är en av de nio som ingår i det produktionskollektiv som tillsammans äger det alternativa skivbolaget MNW. Vi köper skivor… Fortsätt läsa →
Var god stör ej den Disc Jockey som sover… förlåt, arbetar. Hasse Huss, på bilden t v, har visserligen inte dansat med Tjabo, men han har i alla fall fått honom att dansa. En snygg prestation, åtminstone om man är… Fortsätt läsa →
Managerns betydelse för en popgrupp började först uppmärksammas i och med Brian Epsteins framgångar med the Beatles. Han blev helt enkelt något av en sjätte medlem i gruppen (producenten George Martin den femte). Popcirkusens utveckling under de senaste tio åren… Fortsätt läsa →
Grammofonproducenten är den person som regisserar en skivinspelning. Han är helt enkelt en motsvarighet till filmens regissör. Producenten bestämmer hur musikerna ska spela. Tillsammans med artisterna diskuterar han fram lämpligt låtmaterial. Producenten är naturligtvis mycket beroende av ett gott samarbete… Fortsätt läsa →
Bengt Palmers och Björn Skifs. Tillsammans har de lyckats med vad ingen annan svensk kombination gjort tidigare. Placerat sig i toppen på den amerikanska försäljningslistan. Skivproducenten, mannen (och någon sällsynt gång kvinnan) som leder och ansvarar för en skivinspelning har… Fortsätt läsa →
Skivindustrin lever inte så mycket på popgrupper, dansband och soloartister av skilda slag som på de musiker som tillbringar större delen av sitt musikaliska liv i olika inspelningsstudios — studiomusikerna. I Stockholm, där de flesta skivstudios i Sverige finns, är… Fortsätt läsa →
Det är en lite småruggig kväll i Eldforsens Folkets hus. Året är 1959, och en liten publik klappar takten tillsammans med Rock-Nalle, som kråmar sig på scen. Stämningen tätnar, och Rock-Nalle avslutar sin första enmansshow, tacksamt applåderad av den fåtaliga… Fortsätt läsa →
I vårt kanske lite nyanslösa men i alla fall tämligen kära land har vi åtminstone två Svenssons. Dels Statistiska Centralbyråns trygga men en smula tråkiga gullunge, Erling Medelsvensson och dels Jan Svensson, Harpo, Handens (den Stockholmska förortens) och hela Sveriges… Fortsätt läsa →
70-talets svenska pop är vad vi har gjort den till. Vi har trallat med i kvälls- såväl som svensktopp och lydigt tuggat i oss sega glittergubbar och kladdiga hallonlåtar. Den svenska popen har inte lyckats skapa sig en särpräglad profil,… Fortsätt läsa →
Men har människan bakom idolens pudrade ansikte någon framtid? Eller är tryggheten och den naturliga identiteten det pris stjärnan får betala för sina framgångar. Framgångar som leder in i ett mer eller mindre apatiskt, identitetslöst, tillstånd. Ett liv som begränsas… Fortsätt läsa →
© 2021 BLASKOTEKET — Drivs med WordPress
Tema av Anders Noren — Upp ↑