Mitt namn är Pop… Agent Pop. Och det här är min dagbok!
08:00
Telefonen ringer, en ung och klar röst hörs i luren:
— Agent Pop, upp och hoppa, Fotbolls-VM är i fara, du måste hjälpa oss!
Jag rycker till och är klarvaken. Hur kan jag hjälpa till med Fotbolls-VM? Det är inte utan en viss stolthet jag med stora nyfikna öron lyssnar vidare på den uppstressade pojkrösten.
— Det är lite knas med den svenska truppen och vi tycker att det behövs en ordentlig förstärkning. Vi är ett stort gäng ungar som vill se en spelare med ett rappare steg. Du måste helt enkelt se till att MARTIN SVENSSON kommer i matchform.
Hmmmmm, jag känner mig först lite tveksam men vet samtidigt att jag inte kan svika ungarna och Martin har ju faktiskt ett rappt steg.
— Ja, det ska jag ta tag i omedelbart, svarar jag utan att darra på rösten.
10.00
Ringer Martin och förklarar mitt uppdrag. Han tycks vara helt med på noterna. (ha) Klart jag ställer upp, när ska vi börja? Puh, skönt tänker jag. Martin kan jag lita på.
Men hur tränar man för att snabbast komma i form? Va fasen, det är väl bara lite skott, dribblingar, styrka och teknik som behövs. Vi ses på planen om en timme, säger jag och försöker låta bestämd.
Undrar var det är bäst att träna? Enkelt, det är såklart på de Svenska Mästarna Hammarbys egen träningsanläggning.
11:00
Möter Martin på Hammarby IP på söder i Stockholm.
Börja med att göra lite armhävningar och sit ups. Efter det kan du ”joxa” med trasan (har pluggat på lite bra fotbollsuttryck på vägen).
Martin sätter igång direkt och tycker konstigt nog att det är ganska kul!?
— Jag spelade fotboll från jag var 5 tills jag var 14 år, berättar han.
Jag ställer upp lite koner, så att Martin ska få upp farten med bollen. Anledningen att jag ställer upp dessa beror egentligen mer på att jag sett detta på bild. Inbillar mig att det ger bra effekt.
11:30
Martin glider igenom konerna som om han inte gjort annat. Plötsligt slår det mig att Martin genom sin låt VM Guld 2002, inte behöver så mycket mer peppning. Måste passa på att snoka lite kring låten och hans musik.
VM Guld 2002, kaxig titel på en kampsång. Varför det namnet?
Om man gör en VM-Låt, måste man ju se till att peppa laget. Då kan man inte sjunga,… ”hoppas att vi får brons” eller som UGGLA sjunger… ”Vi ska till VM”. Det tycker jag är lite trist.
Oops… verkar vara lite konkurrens mellan kamplåt-skrivarna.
Blev du besviken på att det är Magnus Uggla som fick skriva den officiella VM-låten och inte du?
— Nej, jag har ingenting att förlora på min låt, den släpps enbart för att peppa landslaget. Magnus Ugglas låt måste bli en hit, annars är det lite fiasko.
11:45
Nog med snack, vi går vidare med lite jonglering. Mellan Martins allt längre duttningar med bollen, står jag och förundras över Martins raka och lite fräcka framtoning.
Du berör ständigt folk på gott och ont med dina uttalanden och låttexter, trivs du med att provocera?
— Ja, jag gillar att provocera. Många av mina låtar har jag gjort enbart i syfte att provocera. Några av dessa är Yeah Yeah Wow Wow, Fiskar som viskar och Vägra Motionera.
Vad vill du uppnå med detta?
Jag vill ruska om lite i kultursnobberiet i Sverige. Det är ganska skönt att vispa om lite bland alla rödvinspoeter.
12:00
Apropå att ”vispa” om lite. Jag kommenderar Martin till Straffpunkten för att nöta straffar. Jag har studerat några avgörande ögonblick i Svensk fotbollshistoria som avgjorts på just detta nerv dödande sätt, som till exempel VM 1994.
Martin är inte tillräckligt koncentrerad så jag tvingas att ställa upp konerna igen. Drillning är det enda som ekar i mitt huvud.
Jag börjar bli ganska trött och har väldigt mycket Martin i skallen. Det känns ganska konstigt att stå och drilla Martin som väcker så mycket olika känslor hos folk.
Hur tror du att snacket om dig på stan går?
— Det är nog olika. En bild av mig är nog, ”en blonderad popfjant som inte alls förtjänar att vara gift med Dilba och inte borde sälja så mycket skivor”. Den andra och sanna uppfattningen, är nog att jag visst förtjänar att vara gift med DILBA och är värd min framgång.
Jag tycker själv att jag tillför något i svenskt musikliv. Min musik behövs.
12:30
Både Martin och jag känner att vi inte kan göra så mycket mer. Vi skulle kunna nöta fler straffar, men struntar i det. Jag nöjer mig istället med att peppa Martin och förklarar att han får avgöra matcherna innan de går till straffsparkar.
Nu är uppdraget genomfört och jag tackar för mig. Martin försvinner ut i storstadsdjungeln och jag kommer på mig själv nynnandes på VM Guld 2002, konstigt.
Nu är det bara att invänta nästa uppdrag, till dess! Coola Bananas!!!
p.s skicka gärna in förslag på uppdrag som ni vill att jag tar tag i.
Lämna ett svar