THE JESUS AND MARY CHAIN
Stoned & Dethroned
Blanco Y Negro 4509 96717 2 (WEA) LP/CD
****

Med svarta, rufsiga kalufser och svarta kläder stod de där i bakljuset på 1987 års Hultsfredsfestival. Det var samma år som PiL klev av scenen efter stenkastning och samma år som hårtslående Ocal Waltz trummis tappade hörseln och fick hoppa av bandet. Mig veterligen har han ännu inte återfått den. Det var också samma år som Jesus & Mary Chain gjorde mig djupt besviken.
Med ett rykte om sig att vara ett liveband utan like kom de till Hultsfred. De hade precis släppt en av årets bästa singlar (den bästa?), ”April Skies”, och var på pappret festivalens höjdpunkt. Straxt efter klockan tolv på lördagsnatten gick ett mycket sömnigt band upp på scenen, och Gud eller någon annan vet vad de stoppat i sig, men inte var det kaffe i alla fall. Stilla som stenstoder, djupt studerande sina skor, och ibland till och med liggande, framförde de en sömnig sörja låtar. Detta var en av mina absolut största musikaliska besvikelser.
Samma år släppte de sitt mästerverk, ”Darklands”. Ett album som blev en kär förälskelse. Det hade allt man kunde önska sig, och jag lyssnade på det dag ut och dag in i flera månader. Därpå följde några år med tyngdpunkten på gitarrdominerad rock, där hög volym, tjocka gitarrväggar och en hel del distorsion tillhörde de främsta ingredienserna. 1992 års album ”Honey’s Dead” var höjdpunkten.
Nu är den skotska brödraduon Reid här med ett nytt album. ”Stoned & Dethroned” är en tillbakagång till ”Darklands”. Borta är gitarrkaskaderna och skramlet. Istället möts vi av ett mycket tillbakalutat Jesus & Mary Chain, där melodierna och den musikaliska artikuleringen är det viktigaste. Nu framgår den lågmälda, smått genialiska låtbyggnaden på ett, för Jesus & Mary Chain, mycket fördelaktig sätt. Jag slås av de dominerande akustiska gitarrerna och de glada refrängerna. Sättet att skriva låtar på är inte förändrat, det är bara arrangemangen som är mer avskalade. Många låtar påminner om tidigare alster, och i popepiken ”Girlfriend” har vi till och med en ny ”Happy When It Rains”. Nästan.
”Stoned & Dethroned” behöver ett antal lyssningar för att växa till sig. Väl där är detta det bästa Jesus & Mary Chain gjort på mycket länge. De behöver inte gömma sig bakom en massa gitarrer, utan klarar sig bra med en lite softare instrumentering. En modig platta att göra, men definitivt ett lyckat drag av Jim och William, som för övrigt firar tioårsjubileum som skivartister i oktober.