PALE SAINTS
The Comforts Of Madness
4AD CAD 0002 (MNW/MD)
****½

Leeds-trion Pale Saints visade i och med debuttolvan “Barging Into The Presence Of God” att de har kraften som krävs för att inte låta nöja sig med att plocka fallfrukt (som beklagansvärt många idéfattiga band från Storbritannien tycks göra). Helgonen försöker i stället ta ner de mest iögonfallande och mogna frukterna längst där uppe i trädtopparna och de lyckas också få tag på dessa samt ta sig ner på fast mark — för Tedious Anorak Wimps, med flera, hade man fått ringa efter brandkåren.
“The Comforts Of Madness” kan vara en svårtillgänglig historia. Lyssnaren ges till att börja med ingen chans att ta sig några andningspauser för Pale Saints väver samman de elva spåren med noisestrukturer hämtade från Sonic-land och de egna bakgatorna i Leeds. Faktiskt ett riktigt fräckt grepp som förhöjer upplevelsen av LP:ns många starka sånger.
Karismatiska “Way The World Is”, oerhört övertygande “You Tear The World In Two” (McCarthys lenhet, My Bloody Valentines stygghet), svävande “Sea Of Sound” (Steve Mack-sång, That Petrol Emotion, STIL) som glider över i Sonic Youth/Valentine/McCarthy-eposet “True Coming Dream”, som i sin tur glider över i PÄRLAN “Little Hammer” (Simon And Garfunkel tagna till nittiotalet). Inte ett dött ögonblick på A-sidan.
Inga döda punkter i fortsättningen heller. Pale Saints blir aldrig tråkiga, aldrig förutsägbara. Spänningen hålls vid liv rakt igenom och Mary Chain/Spacemen 3 är andra förebilder som studsar in på spelplanen. Men märk väl, bara förebilder — i motsats till avgudabilder.
Nu har jag gjort de rätta jämförelserna, drar ni den rätta slutsatsen?

4AD Records
17-19 Alma Road
London SW18
England