ASTRO LANES
Reality
GAGA goodies good-8 (import)
***½

WANNA-BEES
Vacation
GAGA goodies good-9 (import)
***½

De två senaste utgåvorna från den idoge finländaren Miettinens bolag (se även recension av hans tidning Ratbeat International under ”Zines Of The Times”). Och båda två är riktigt bra!
Astro Lanes är egentligen inget band, utan mer ett enmansprojekt av Tumppi ”Twinnie” Niemelä, före detta gitarrist i Uleåborgs-bandet Garbo. Astro Lanes bjuder på traditionell rock i singer/songwriter-skolan — Mellencamp, Springsteen, Elliott Murphy — men eftersom han påminner mest om den sistnämnde lyckas han undvika att låta så trött som många av deras skandinaviska efterföljare brukar ha en olycklig förmåga att göra. Dessutom finns det starka drag av Elvis Costello i vissa låtar och det lyfter också helhetsintrycket några snäpp.
Wanna-Bees har fräckheten att döpa sin LP efter The Go-Go’s klassiska andra popalbum, men det kommer sig av att den faktiskt blev till under en semester i Sydney, Australien. Skivan spelades in i Sound Barrier-studion under överinseende av John Hresc, som har namn som Psychotic Turnbuckles, Hellmenn och Rat Cat på sin ”meritlista”.
”Vacation” är Wanna-Bees tredje platta i stort format, efter MP’n ”Next Stop Paradise” och LP’n ”Did I Really Kill Two Of My Friends?”, och den bjuder på en varierad konfekt. All the usual punky poppers, Bo Diddley bubblegum gems, atmospheric 90’s pop, psychedelic waltzes, some raw Detroit killers, and ballads, country & gospel” påstås det i pressreleasen, och det är inte långt från sanningen.
Svårt att få riktigt grepp om, alltså, men några spår är riktigt starka och sticker upp över de andra. Bäst på första sidan är ”(So I Say To You) Goodbye”, där Alannah från underbara Hummingbirds lagt finfin bakgrundssång. Nämnda Sydney-combo ställde för övrigt upp med alla instrument och back-line, eftersom inte Wanna-Bees kunde släpa med sig allt sådant ända från Finland.
Öppningsspåret, ”On A Vacation”, är glad och trallvänlig pop, med snärtiga akustiska gitarrer och mer ljuvlig Alannah-sång i bakgrunden, medan ”I Can Only Guess Who You Are” är en tuffare variant, med smygande basgångar och fräckt gitarrspel — påminner lite om Nomads MP ”Where The Wolf Bane Blooms”, faktiskt. Detsamma kan även sägas om ”Don’t Talk To The Stranger”.
”Baby Come Down” är en känslig ballad med akustisk feeling, som kan föra tankarna till Johnny Thunders, Nikki Sudden och Pedro Mercedes. Skivan slutar lika starkt som den började, med ”And She Wanted More”, en riktigt sugande vals som drivs på bra av de distade gitarrerna.
En skarp avslutning på en skarp skiva — lite väl rockig i långa stycken i min smak, men tillräckligt poppig i resten för att jag skall göra tummen upp för Wanna-Bees.

GAGA goodies,
Box 361,
SF-00121 HELSINKI,
Finland.