“tempo” heter det modernaste svenska TV-programmet någonsin. Sen i november har TV 4:s tittare kunnat avnjuta avancerat bildtänkande och nya idéer i ultrasnygg design från produktionsbolaget Mekano.
— Här på “tempo” struntar vi i alla trender, klargjorde programmets ansikte Andres Lokko i första avsnittet och stakade ut den ultratrendiga profilen.
— Utgångspunkten var ett formexperiment, och att nästan ingenting ser ut som det borde på TV, förklarar John Nordling. Dom på Sveriges Television borde sluta anställa sina polare och rekrytera bild-människor istället.
John Nordling är filmregissör med diverse popvideor och reklamfilmer i bagaget. Tillsammans med Johan Kling, journalist och “bild-människa”, och Björn Kusofkky, grafisk formgivare bland annat på gamla Slitz, står han för det visuella förverkligandet av redaktionens (bl a Jan Gradvall, Carmilla Floyd och Marita Lindqvist) idéer.
— Vår styrka är att vi lyckats dra ihop några av landets mest begåvade människor, säger John. Det är nog så att Sverige är ett väldigt litet land och att det finns så få människor som kan göra sånt här. Annars skulle det väl redan ha gjorts?
I “tempo” är det hela tiden formen som är det viktigaste. Och bilderna liknar inte den television vi är vana vid.
— Vi ville jobba med bilden på ett annat sätt, som platt och tvådimensionell, säger John. Grundtanken var att hela tiden pröva nya saker, och det har också gjort att vi låtet formen begränsa programmets innehåll. I nästa produktion kommer vi nog att tränga djupare in i varje ämne.
I mars sänds det sjunde och sista “tempo”-programmet. TV 4 har inte beställt några fler, och enligt John har “tempo” hela tiden existerat enligt moment 22-principen.
— De anser att det vi gör är för smalt, har för få tittare, säger John. Men det är väl en självklar följd när man bollar med ett program hit och dit på omöjliga sändningstider.