COLDCUT
What’s that noise?
(Sonet)
***

På innerpåsen till ”What’s that noise?” presenterar sig Coldcut inte enbart som Matt Black och Jonathan More — utan som discjockeyrna Matt Black och Jonathan More. Vilket egentligen är den klaraste och mest koncisa beskrivning som kan ges på denna LP.
”What’s that noise?” är en typisk discjockey-LP. För hur bra discjockeyer än är på att sampla ihop låtar som både går hem på dansgolvet och listorna (i Coldcuts fall ”Doctorin’ the house”, ”People hold on”, ”Stop that crazy thing”, ”Paid in full” och ”The only way is up”) är de i sin huvudsakliga form tekniker. Med en stor kärlek för ljud (och skivor). Det finns få DJ-plattor som har tio rena låtar med refränger rakt igenom. För när discjockeyer (som i sitt dagliga värv mest arbetar med tolvor och inte som vanliga dödliga lyssnar på LP-skivor) får chansen att göra en LP, kommer den lille teknikern i dem alla fram och de är tvungna att göra spår som bara är LJUD.
Det är i princip vad vi har här. En blandning av hittar och LJUD. ”People hold on” med Lisa Stansfield från Blue Zone, ”Stop this crazy thing” med Junior Reid och ”Doctorin’ the house” med Yazz är hittarna. Även om ”Doctorin’ the house” på denna LP är en acid-mix (Say R Mix) som känns lite för gammal.
Vad som bör bli en hit är ”My telephone”, återigen med Lisa Stansfield och ”What’s that noise?” — om den gjordes längre och fick sång på sig. Som ren dansgolvslåt bör även ”Which doctor?” kunna få folk att stanna kvar. Resten är LJUD. LJUD som bör ligga rätt i örat på alla dansklubbares kollektiva medvetande — det vill säga: ”Har ni hört den förut?”, ”Vi har hört den förut!”.
Rent HEMSKT är bara ”(I’m) In deep” med Mark E Smith från The Fall — vilket inte bara avslöjar dem som tekniker utan även som lärarsöner (åtminstone en av dem). Om ni förstår vad jag menar.