INSISION
BENEATH THE FOLDS OF FLESH
(Earache/Wicked World)
§§§§

Kalla det manlig intuition eller kanske bara plötsligt vansinne men jag har på känn att något håller på att hända inom den svenska dödsmetallscenen. Den välkända boomen i början på 90-talet kom ju ganska hastigt av sig både i staterna och här i Svea. Men nu under det senaste året ser jag för första gången på riktigt länge en positiv utveckling i Sverige, där det under året har dykt upp en rad kvalitativa mangelligister som Visceral Bleeding, Kaamos, Spawn Of Possession och Immersed In Blood för att nämna några få. Ledande i den här skaran går debuterande Insision som på de snyggt utvalda 29 minutrarna piskar mig rödstrimmig med ett helvetiskt rens som direktbudat från Belsebub själv. Makaber och teknisk intensitet ur den amerikanska skolan applåderas istället för dyngan som vi Göteborgare kallar brutalitet och med det har jag nog levererat min sista komplimang till den kungliga huvudstaden för i år. Samtliga medlemmar känns som gjutna på sina platser och det märks att det ligger mycket arbete bakom ”Beneath The Folds Of Flesh” och det är oerhört svårt att inte imponeras av sångaren Carl Biraths lungplågeri eller Thomas Dauns vansinniga skinnplågeri. Visserligen känns allting nästintill fulländat och perfekt regisserat men den känslan är mer lättillgänglig och relativt vanlig. Det som istället utmärker Insision och placerar de högt över de andra är den påtagl1ga passionen och engagemanget i det de gör. Detta glöder igenom mörkerridån och lyfter Insision till en av de absolut främsta dödsmetallakterna på mycket, mycket länge. Framtiden tillhör Er, låt inte de satans britterna förstöra något nu bara.