BJÖRN J:SON LIND & STAFFAN SCHEJA
Europa
(Virgin)

Allra först lägger jag märke till vilken sällsamt lyckad kombination Björn J:son Lind/Staffan Scheja är. Jag blir glad för att jag ännu en gång upptäcker att det inte finns någon motsättning mellan improvisations- och konstmusik, att jag istället ser ett syskonskap likt relationen mellan vår vänstra och högra hand.
Sedan blir jag rörd en stund när harmonier, melodier och tystnaden däremellan kramar fram bilder ur mitt inre. Musiken andas med lungor som hämtar syre från hela Europa. Titlar som ”S:t Petersburg”, ”Fontana di Trevi”, ”Warzawa Prelude”, ”Versailles Unknown” är bara de musik.
Som album betraktat är det en mycket lyckad produktion. Musiken på respektive skivsida skapar en enhet som är svår att bryta genom att rekommendera något speciellt spår. Personligen älskar jag skivor som har just den egenskapen.
Instrumentationen, akustisk flygel, flöjt och synthesizer, är organisk och jag lyssnar till musiken utan att lägga märke till när den är akustisk eller elektrisk, vilket naturligtvis inte är avgörande för musikens kvalité.
Jag skulle någon gång vilja höra Björn J:son Linds musik spelad av en stor orkester, live. Men i väntan på ett sådant tillfälle duger denna duo alldeles utmärkt.
Europa har för första gången på länge påmint mig om att det fortfarande görs musik som har förmågan att vara tidlös genom att den med sin egen inneboende kraft skapar tillstånd som upphäver tid och rum och som manar till det UR-öra som alltid funnits. Trendlös och förankrad i traditionen blir den stark och stor även om inte en enda skiva blir såld.
Den innehåller visioner om en osynlig värld som är lika påtaglig som den vi ser runt omkring oss. När musiken når in i örat och skapar inre bilder av hopp behövs den. Det är precis vad som händer med mig. Jag fylls av hopp.