Årets visfestival i Västervik den 5-9 juli blev en succé! Vem hade trott något annat? Hansi Schwarz, f.d. Hootenany Singers och numera Mr. Visfestivalen, har tillräcklig erfarenhet redan för länge sedan, för att allt skall klaffa. I år kom en rad etablerade stjärnor, och många fina nykomlingar, till Västervik. De 7.500 som sökte sig till borgruinen under festivalveckan fick sannerligen valuta för pengarna. Bred, fin och kvalificerad underhållning, tillsammans med en perfekt administration såg till det.

Vädret var annars ett oroväckande problem. Premiärkvällen blev något försenad p.g.a. regn, och hela tiden fanns tunga, svarta moln hängande över festivalplatsen. Men, vädergudarna var skonsamma. Efter den första förseningen kunde allt sedan flyta friktionsfritt.
Den gamla borgruinen, som en gång tjänstgjorde som skydd för gamla Västervik, är inredd med bänkar och en scen. Enkelt, men funktionsdugligt. Fullsatt innebär 1.500 personer. Den siffran uppnåddes varje kväll, och utanför stod flera hundra för att, om möjligt, kunna komma in eller höra något av musiken.
I år var det 17:e gången visfestivalen hölls. Den har arbetat in sitt namn vida omkring. Under åren har de flesta artisterna i genren uppträtt där. Men, det finns ett par som Hansi Schwarz aldrig lyckats få dit.
— Jag har två favoriter som är min ”dröm” att få hit. Sven-Bertil Taube och Povel Ramel. Men, de har tyvärr alltid haft annat för sig när festivalen gått av stapeln. En liten tröst är dock att de ställer upp om de är lediga från engagemang.

GAMMAL VETERAN

Hansi Schwarz är en gammal veteran i sammanhanget. I 15 år är det han som hållit i tåtarna och sett till att det över huvud taget blir någon festival.
— Men, jag har många duktiga medarbetare omkring mig, tillägger han.
— Drygt 50 personer jobbar helhjärtat före och under festivaldagarna. Dessutom gratis.
Med filtar, täcken och matkorgar drog publiken dit varje kväll och gjorde sig beredda för fyra timmars musik. De blev som en enda stor familj, och när alla medverkande vid kvällens slut samlades på scenen för att sjunga allsång med publiken, blev det riktigt stämningsfullt. En kommunikation som gladde båda parter. Så skall musik helst fungera.

Ola Magnell med Tommy Kassemar och Micke Jahr gjorde stor succé vid årets visfestival i Västervik.

AFZELIUS I TOPP

Givetvis gör alla artister tillsammans festivalen. Men, några får ändå framstå som höjdpunkter. Björn Afzelius, som spelade i Västervik för första gången, Mikael Wiehe, Ola Magnell, gatumusikanten Don Partridge, Lalla Hansson, Lasse Tennander och Merit Hemmingsson. Lägger man där till Fred Åkerström (som av tradition avslutade veckan), Finn Kalvik (norrmannen som är en av de populäraste, och bästa, i Västervik) och Tommy Körberg (fenomenal! Det räcker), så förstår ni säkert att musiken höll hög klass. En annan artist som vann publikens hjärta var den amerikanske folksångaren Happy Traum. Happy har 20 år på nacken i musikbranschen, och har arbetat tillsammans med bl.a. Bob Dylan, The Band, Joan Baez och Paul Butterfield. Han inledde sin Europatur i borgruinen.
Så måste showgruppen After Shave & Anders Eriksson få ett hedersomnämnande också. Med mycket komik och annorlunda låtar, tog den f.d. barbershopgruppen publiken med storm. Av 38 artister var 50% debutanter. En fin siffra.

BLANDAT UTBUD

— Jag försöker att ge så många nya som möjligt chansen, säger Hansi Schwarz. Det är viktigt att få ett blandat utbud. Det är helheten på en kväll som är betydelsefull.
Visfestivalen i Västervik är något speciellt. Både för artisterna och publiken. Den lilla östkuststaden fylls med folk som under dessa dagar lever i och omkring borgruinen. Artisterna tycker det är extra trevligt att spela där, och återkommer alltid mer än gärna. Det ges tillfälle till ett mer avslappnat umgänge med publiken på scenen, och utanför. Stadens turistnäring får också ett bra uppsving under dessa dagar. I år var festivalen populärare än nånsin, och nästa år kanske samtliga biljetter säljs slut redan i förköpet.
I år hade 6.300 av 7.500 biljetter sålts till strax innan premiären. En del klagade dock på att alla biljetterna sålts i förköpet. De menade att en viss kvot vore att föredra, så att de som inte redan köpt biljetter kunde få chansen vid kassorna.
Den tankegången är nog inte helt tokig.
Nästa år blir det en ordentligt tilltagen festival. Då firar nämligen Västervik 550-års jubileum. Det är mycket hysch-hysch, men redan nu är arbetet i gång med att ordna allt. Det blir ett digert arbete, precis som alltid. Flera månader går åt till planering och praktiska detaljer.
Hansi Schwarz lägger ner ett jättejobb, och är lika mån om alla; artister som journalister och medarbetare, samt publiken givetvis. Därför trivs alla. Västerviksfestivalen har blivit en folkfest som står på säker mark. Tack för det!