Bangsters från Hudiksvall är ett i garageraden. Och som i fallet Nomads har utlandet visat sig mer intresserade av gruppen än vad Sverige gjort. Deras MP ‘Escape from bubblegumland’ är utgiven på franska bolaget New Rose som helt enkelt nappade på en av gruppens demotejper.

Allt är inte garage-rock som slamrar.
Eller för att citera det sista Rolf i The Bangsters sa till mig per telefon för några veckor sedan, att det just nu verkar som om vilken vanlig popmusik som helst klassas som garage-rock, bara det sjungs på engelska, gitarren distar och man är från Sverige.
I Hudiksvall bor Swasse, U.B Moore och Rolf. Gitarr/sång, bas respektive trummor. De kallar sig alltså för The Bangsters. Under det knappa året dom varit tillsammans som grupp har det hänt en del saker de själva inte varit riktigt beredda på. T ex det här med att det franska skivbolaget New Rose tände på alla stubiner och omgående gav ut deras demo-kassett på skiva, precis som den var. New Rose som bland annat har grupperna The Saints och True West i sin skivkatalog.
— Det var väldigt opretentiöst och anspråkslöst det hela. Vi gick helt enkelt bara in i studion och brände av de låtar vi hade för tillfället. Efteråt tyckte vi att istället för att det inspelade bandet skulle ligga och samla damm så kunde vi ju lika gärna skicka iväg det till några skivbolag. Vi skickade iväg tre kassetter, en till Amigo, en till ROIR, och så förstås en till New Rose. Bolag som vi själva tycker gör bra grejer och som vi trodde skulle vara intresserade av den musik vi spelar, berättar Swasse för mig när jag frågar hur det hela gått till väga.
— Det som är viktigast är att man inte tar hela den här prylen med att spela på sånt fruktansvärt allvar. Att satsa och slå igenom och allt det där, det är sekundärt. Huvudsaken att det är kul och lite jävlar anamma. Att man gör sin egen musik och att det samtidigt finns en linje i det man gör. Jag blir så jävla trött på dom här grupperna som harvar på år ut och år in på ren rutin. Turné-platta-turné-platta, det handlar enbart om pengar och åter pengar, Chicago 25 eller vad de nu är uppe i…
Swasse berättar vidare att han inte är så värst insatt i det här med rock’n’roll och garage-rock. Det är mer Rolf som håller reda på vad som händer, som är den mest inbitne diggaren av de tre. Det är för övrigt också Rolf som skriver det mesta materialet.
— 1980 upptäckte jag The Jam och trodde jag var ensam om det. Inte förrän jag åkte ner till Stockholm för att kolla in dom på Göta Lejon fattade jag att så var nog inte fallet, garvar han för att riktigt understryka.
Deras MP heter ‘Escape from bubblegumland’, det är även en låt som inte finns med på skivan. Den handlar om en kille som hamnar i ett land gjort av tuggummi, han försöker fly därifrån.
— Ja, det är väl lite psykedeliskt, säger Rolf när vi börjar prata om texternas betydelse.
— Klart de är viktiga på sitt sätt, men inte på något sätt betydande för min personliga del att få ut någonting av dem. Det är små berättelser som till exempel den här “Escape from bubblegumland”. Oftast blir det rena rock’n’roll-texter, ord som passar bra till rytmen och musiken.
Favoriter?
— Just nu är det Hoodoo Gurus och Fuzztones som jag gillar mest. Men annars är det grupper som Iggy & The Stooges och MC5 som fungerat som inspirationskällor genom de åren jag har hållit på och spelat.

ALLT ÄR INTE GARAGE

Garage-rock-trenden?
— Det blir ju alltid lite hysteriskt, kategoriserande när det dyker upp så kallade “vågor” av nya band. Vi är väl inte så mycket garage i den meningen att använda fuzzade gitarrer och allt det här rotandet och samlandet i 60-talet. Vår musik är snarare en syntes av allt man lyssnat och fortfarande lyssnar på, 60-tal, punk, glam, nypsykedelisk rock överhuvudtaget.
Just nu har de varit inne i studion och spelat in tio nya låtar som de inte riktigt vet vad de ska göra med. Om nu New Rose vill fortsätta att ge ut deras material eller om något annat bolag är intresserat är lite ovisst. Det som är helt klart är att de ska ner i Europa och spela lite senare i vår och att de kommer att medverka på en samlingsplatta kallad ‘Electric Fields’, som New Rose ger ut.
Och kom ihåg — allt är inte garage-rock som slamrar.