NORRLÅTAR
Framtidshopp
(Manifest)

ARVIKA GAMMELDANS ORKESTER
Musik från Helvete
(AGO/SAM)

FILARFOLKET
Birfilarmusik från Malmö
(Amalthea)

Är det nya vägen eller senti eller Lundell-Rönnblom-Eldkvarn som är 80-talets musik?
Svar: Alla och ingen. Det beror förstås på vem du är och var i Sverige du bor.
Slutet av 60-talet och första delen av 70-talet var folkmusikens år med lämmeltåg till spelmansstämmor och ilskna debatter om ”folkets musik”.
I slutet av 70-talet kom punken och bredvid punkens hetsiga, larmiga förbannelser blev dom ”gnälliga fiolerna”, som t ex Fiendens Musik brukar säga utan att överanstränga hjärnan, en pipande mus. Nu sitter jag här med tre LP-plattor med svensk folkmusik — en från Norrbotten, en från Värmland och en från Skåne. Vad har dom att säga oss i 80-talets elektroniska dataålder?
Jo, att Luleå, Karlstad och Arvika inte är samma sak som Stockholm, och att Stockholm har mer gemensamt med New York—Paris—Rom—Berlin än med t ex Karlstad.
Norrlåtar, Arvika Gammeldans Orkester och Birfilarna är inga museum. Dom ställer inte in svensk folkmusik från ett visst år på 1700-talet i montrar. Dom blandar instrument från olika musiktraditioner och länder. Dom är svenska 80-talsspelmän.
Norrlåtar har med sina fyra LPn gjort ett pionjärarbete för att visa att folkmusiken inte slutar med Hälsingland. Norrbottnisk folkmusik är släkt med finsk folkmusik, bl a använder man ”skolorgel”. På ”Framtidshopp” spelar Norrlåtar bl a ”Mot barrikaderna”, en finsk arbetarmarsch.
Framtidshoppet symboliseras av att Norrlåtar gjort nya låtar i den norrbottniska traditionen. Men det kan också tas pessimistiskt, ironiskt.
Norrlåtar sjunger en äldre visa om hur ett järnvägsbolag på 1800-talet spekulerade i att bygga en järnväg mellan Gällivare och Luleå. I nyskrivna ”Välstånd” står staten för spekulationen.
AGO har ”hittat” en visbok av Sven och hans son Stig i Helvete där dom plitat ner tankar om samhällsutvecklingen under 1900-talet. Framför allt i Värmland — ”Helvete” är ett korsvikstorp uppe på storskogen, mellan Mangskog och Gunnarstorp.
AGO är ett 80-talets gammeldansband. Dom knyter ihop folkmusiktraditionen med elgitarrer, rock och reggae.
Filarfolket är helt enkelt några killar och tjejer som träffas för att spela låtar. Det kan bli på dragspel, gitarr, fiol, flöjt och t o m bouzouki. Dom brukar hålla till på Café Syd i Malmö. Det är också tradition. I början av 1900-talet flyttade spelmän in till Malmö och blev ”stadsspelmän”. Började spela på caféer och ölhallar, kallades ”birfilare”.
Vi ska akta oss för att tro att rötterna bakåt till folkmusiken inte längre angår oss.
Du som inbillar dig det förlorar bara själv på det. Musikaliskt — för dom här plattorna är roliga och bra — och också när det gäller att förstå samhället du måste leva i. Publiken på Roxy, ursäkta Pet Sounds, skiljer sig en hel del från mina grannar i Vollsjö, Skåne. Men det finns likheter också, om man orkar se — och höra — efter.