I Huddinge utanför Stockholm har det nyligen bildats ännu ett band som har funnit sitt bränsle i andra läger än Memento Mori-skolan, och i The Iguana Foundations fall är influenserna i första hand Iggy och Lou Reed — något som man märker redan i namnet.
Minnesgoda läsare vet att Pops första försök inom musikbranschen var med bandet The Iguanas och en blixtrande version av Bo Diddleys “Mona”. Därmed inte sagt att vi har att göra med en samling slaviska blåkopior.
— Alla i bandet gillar Iggy Pop, Lou Reed och Velvet Underground, så det är rätt naturligt att man känner igen en del av dem i oss, berättar sångaren och gitarristen Pelle Strandberg över en telefon från Huddinge. Men vi försöker inte plagiera dem. Materialet vi gör är helt och hållet vårt eget.

The Iguana Foundation bildades i somras, och förutom Strandberg består de av Klas Blomstrand (gitarr), Crister Wolff (bas) och Lars Mertanen (trummor). Alla har de fuskat inom rockmusiken tidigare, men ingen av dessa bandkonstellationer har nått längre än till hobbystadiet.
Trummisen Mertanen är väl den som har haft chans att visa sig mest — han har spenderat längre perioder i Spanien, där han har spelat med flera olika lokala storheter.
— Just nu satsar vi hårt på att få ihop en bra repertoir, säger Pelle. Vi har repat in många låtar, och valt ut ett 15-tal av dem som vi kan köra ute. Det som är svårt för oss nu är att nästan ingen har hört oss.
Med hjälp av en portastudio har de spelat in en trelåtarskassett i sin replokal, och denna kassett har sedan skickats ut till olika tidningar, arrangörer och skivbolag i hopp om att det ska bli ett napp någonstans. “Lonesome traveller”, “Killing time” och “Island of bore” är tre tuffa rocklåtar med övertygande sång och fräcka gitarrinpass — speciellt i den första med sina stänk av spaghetti-Western.
Ge dem ett par behövliga spelningar och jag tror definitivt att denna rörelse kommer att gå i hamn. Intresserade kan ju alltid höra av sig till antingen Klas (08-711 5845) eller Pelle (08-774 15 23.