”Skomakare bliv vid din läst” är ett gammalt uttryck som i dag gäller mer än någonsin inom musikbranschen. Få är de musiker eller artister som vågar och kan gå över gränserna i sitt arbete. Antingen gör man det ena eller det andra, sällan båda. Oavsett om man heter Ulf Lundell, Freddie Wadling eller Ola Brunkert så förväntas man göra det man tidigare gjort. De flesta travar mer eller mindre omedvetet på i samma spår. Men inte alla.
Att idag vara etablerad studiomusiker och en del av den ”privilegierad studiomaffian” är kanske inte den bästa grogrunden för ambitioner att skapa egen musik. Men för Rolf Alex som i ett tiotalet år varit studiotrummis och spelat på plattor och gjort turnéer med i stort sett alla artister från Eva Dahlgren till Mikael Rickfors har det varit annorlunda:
— För ett par år sedan blev jag så trött på mitt eget spel. Jag jobbade med så många projekt och så intensivt att jag höll på att tappa distansen till det hela. Spelglädjen höll på att försvinna. Jag började då prata med en del musiker om att sätta ihop ett eget band för att komma ner till ursprunget och rötterna igen.
Alex’s Pro blev resultatet och nu ligger deras nya platta klar sedan några veckor. Det är Rolf som skriver och arrar låtarna och förutom att spela trummor även lirar keyboards och sjunger. Gruppen som lirar en slags ”tvättäkta internationell schlagerfunk” har existerat drygt ett år nu och innehåller musiker som Mats Claesson från Strasse på gitarr, keyboardspelaren Hans Engström, Lars Hoflund på bas, Tomas Opava på diverse slagverk och två danska tjejer, Sos Fenger och Tamra Rosanes, på sång för att nämna kärntruppen.
— I mycket är det som att börja om på nytt, berättar Rolf. Det faktum att det idag inom skivbolagen enbart är försäljningssiffror som gäller, står klart när man börjar jobba med ett sådant här projekt. Bolagen är kalla för nyheter. I skepnaden av trumslagare är jag etablerad men när jag sedan tillsammans med ett band kommer och presenterar vår musik står många frågande och skakar på huvudet. Verkligen som att börja om både på gott och ont.
Rolf har personligen satsat en del pengar på projektet. Plattan är utgiven på hans egen firma Wale och de inblandade jobbar ideellt eftersom man tycker det är kul och tror på det.
— Vi vill göra musik som inte begränsar sig till Sveriges åtta miljoner människor. Vi vill försöka jobba med större perspektiv. Ska svensk musik någonsin komma utanför landets gränser kan man inte köra på i invanda spår. Det blir bara en ond cirkel och istället importerar vi mer och mer musik
— Jag märker också en fruktansvärd obalans i TV, Radio och tidningar, både när jag jobbar med marknadsföringen av vårt band, men även när jag konsumerar dessa massmedia. Nio av tio låtar som strömmar ur radion idag är ”datafunk” där i princip en keyboardspelare har triggat ett gäng syntar och trummaskiner. Sedan sjunger någon och kanske i bästa fall läggs ett gitarrsolo på. Egentligen är det ingen som spelar. Det är sjukt. Vi vill spela och kan det också. Att se band göra dåliga playbackuppträdanden på TV och dessutom låta som dåliga kopior är något som varken musiker eller publik ska behöva vara med om.
— Egentligen finns det bara lyssnaren och musikern. Tyvärr har alla funktioner där emellan tagit större och större grepp på situationen så att den i dag är så fruktansvärt styrd och gengångaraktig, avslutar Rolf Alex.
Alex’s Pro är deras eget sätt att föra fram musiken igen och minska avståndet mellan lyssnaren och bandet.