Helsingborgstrion Covenant har avverkat en Tysklands-turné och har släppt en ny singel. Bandet är lovordat av många och förmodas bli ett stort namn på technoscenen i framtiden, även om de just nu har sin största publik bland syntharna.
Den skånska orkestern spelade nyligen på Hultsfredsfestivalen, och korsar med största sannolikhet Atlanten vilken dag som helst. Eskil Simonsson, sångare och frontfigur, tog en fika med Release Kristofer Elofsson.

Det känns som om Covenant alltid är lika aktuella. Släpper de inte en ny skiva, så ger de ut en ny singel eller spelar in en ny video. Dyker de inte upp på topplistor i olika musiktidningar eller besöker festivaler, så ger de intervjuer. Antingen i Sverige, eller utomlands, i Tyskland, Holland eller Belgien. Och medlemmarna i bandet får skriva allt fler autografer till en ständigt växande beundrarskara.
Covenant är ett av de viktigaste synthbanden under nittiotalets andra hälft och ett av de senaste årens bästa liveband. Det är deras fans överens om.
Trion spås dessutom en lysande framtid av tidnings- och skivbolagsfolk. Covenant skulle kunna bli för 2000-talets första årtionde vad belgiska Front 242 var för 80-talet och, vad kanadensiska Front Line Assembly är för 90-talet. For de har något som många av dagens konkurrerande band saknar.
Skåningarnas futuristiska musik är baserad på precision och framställd med hjälp av datorer och samplers, sequencers och synthesizers. Det låter kanske kirurgiskt sterilt, men känns väldigt levande. Personligt.
De elektroniska ljudlandskapen är framåtdrivande och dansvänliga och medryckande i både sång och musik. Melodierna är tydligt markerade och de starka refrängerna sätter sig direkt.
På det senaste albumet, “Sequencer”, har det dock skett en drastisk förändring jämfört med tidigare. Högljudda Covenant har varit återhållsamma med ljud och effekter, för att koncentrera arrangemangen. Men i gengäld har de tryckt in lite extra kräm i basgångarna och förlängt låtarnas speltid med ett genomsnitt på drygt två minuter.

Eskil Simonsson har precis kommit hem från Stockholm efter ett besök hos sina föräldrar. Men det är inte av den anledningen som vi slagit oss ned på ett nyöppnat fik i centrala Helsingborg.
Det är för att Eskil nyligen varit i Tyskland med de andra gruppmedlemmarna, Joakim Montelius och Clas Nachmanson, och avverkat en två veckors turné tillsammans med de båda tyska electrobanden Steril och Haujobb.
Eskil är välfriserad och elegant klädd för vårt möte. I kavaj och skjorta, raka byxor och matchande skor. Allt i svart. Han dricker varmt och tuggar försiktigt på en chokladkaka. Han är lugn och sansad och tänker sig för innan han svarar.
I livesammanhang är Eskil en helt annan person. Då framstår han som en hyperenergisk varelse, ständigt i rörelse, som verkligen lever sig in i musiken.
— Vi tyckte att det var otroligt roligt att få uppträda live nere i Tyskland, säger Eskil. Vi hade cirka 250 besökare per kväll, på klubbar som påminner om Stockholms Stroke eller gamla Stadt Hamburg i Malmö. Skillnaden är att de serverar alkohol i Tyskland och att publiken är något äldre. Över 20 år, i stället för under. Jag tror det är lättare att hålla klubbarna vid liv om man har spriträttigheter. Något som börjar märkas av även i Sverige.

Förra året uppträdde Covenant på de två största svenska synthfestivalerna som arrangerades — X-Ray i Stockholm och den årligt återkommande Virtual X-Mas i Lund.
— Spelningen på Virtual X-Mas var helt fantastisk, säger Eskil. Vi har velat delta jättelänge och kom faktiskt att bli det första svenska bandet som inte legat på Energy Rekords. Däremot kommer vi från samma stad som ett av de andra banden, nämligen Elegant Machinery. Goda vänner som även spelade ihop med oss på X-Ray. Och på Arvikafestivalen. Förresten, så har jag och Richard Johansson gått i samma klass en gång i tiden.
Efter summeringen av fjolårets ovannämnda festivaler, konstaterar Eskil självsäkert att synthgenren aldrig varit så stark som den är i dag. Men på frågan om Covenant verkligen är ett synthband, blir svaret överraskande tveksamt.
— Ja… Det är det väl, säger Eskil dröjande. Jag tycker att synthmusik är själva exponeringen av synthljuden för dess egen skull. En slags pornografisk exponering.
I så fall ligger väl hans egna kompositioner rätt så bra till? Även om den nya skivan ljudmässigt är naknare än den förra.
— Vår första skiva genomsyrades av en pubertal vilja. När vi tyckte att det fattades ett ljud, en slinga eller en sampling eller när någonting inte stämde, la vi till något. På “Sequencer” har vi gjort tvärt om. Det är en stor skillnad. Att försöka använda så få beståndsdelar som möjligt och ändå få det att fungera är en kul utmaning. Då måste man arbeta stabilt redan från grunden.

Det första livstecknet från Covenant efter debutalbumet, “Dreams of a Cryotank”, var en ny singel, “Figurehead”. En enastående låt med en storslagen refräng och ett hysteriskt röjigt tempo.
För lanseringen av Covenant i USA har det amerikanska skivbolaget 21st Circuitry valt att återutge “Figurehead”. Fast då som bonus till en annan singel, nämligen “Theremin”. Den låt som inleder gruppens första skiva, men som aldrig getts ut i något annat format hemma i Sverige.
Under inspelningen av “Sequencer” var bandmedlemmarna överens om att “Stalker” skulle bli nästa singelsläpp.
— Den kändes verkligen som en hit, säger Eskil. Så vi gjorde en klubbmix för dansgolven med rejält tryck i basen och den har fungerat bra. Men eftersom en singel alltid är fokuserad på titellåten, har vi spelat in två nya spår i vilka vi tagit ut svängarna och provat något nytt. Man förväntar sig faktiskt att en singelextralåt är lite annorlunda.
Fast så väldigt annorlunda är väl inte “Liquid Sky” och “Babel” i förhållande till gruppens övriga kompositioner? Möjligtvis den första som känns något popigare, sävligare och mer Kraftwerk-influerad än annars.
När Eskil ska förklara vilka tankar och idéer som ligger bakom hans texter, avbryter han sig tvärt och utbrister: “Jag tycker att det är ganska uppenbart vad de handlar om”.
Därmed lämnar han sina konstverk fria för tolkning. Och därmed lämnar jag honom för att rusa vidare till nästa jobb…

COVENANT

MEDLEMMAR
Eskil Simonsson: sång, musik, text
Joakim Montelius: musik, text
Clas Nachmanson: musik

STARTÅR
1991

HEMORT
Helsingborg

SKIVBOLAG
Memento Materia

DISKOGRAFI
1994 Dreams of a Cryotank album
1995 Figurehead singel
1996 Sequencer album
1996 Stalker singel
1997 Theremin EP (USA)

KONTAKT
Covenant
c/o Memento Materia
Box 439
551 16 JÖNKÖPING