Alexi Delano, 21, en bostadslös, cool techno-kille och en av Sveriges mest eftersökta DJs. Per Hagman terrar honom i hans lilla skrubb på femton kvadrat bland alla skivor, skivspelare och mixers. Alexi har släppt sex tolvor och säger att han skulle tycka det var ganska okej att ta emot dollar från något major skivbolag.

Efter att under de senaste två åren ha spelat sig till en position som en av landets mest eftersökta och omtalade DJs har Alexi Delano nu också börjat göra egen musik tillsammans med Cari Lekebusch och därmed blivit ytterligare ett intressant namn i det klubbmusik-Sverige som ständigt växer sig större, men mestadels uppmärksammas utomlands. Det började med att hans gamla kompis, den ständigt lika hemlighetsfulle Cari (som släppt ett oräkneligt antal tolvor på ett nästan lika oräkneligt antal bolag runt om i världen) undrade om inte Alexi vill komma till hans studio med lite idéer. Och på den vägen är det.
— Hittills har jag gjort nästan all min musik ihop med honom. Visst har jag börjat lära mig syntarna och datorerna hjälpligt, men fortfarande är det mest så att jag sitter och försöker förklara en låtidé i ord för honom och så får han hjälpa mig att förverkliga den. “Jag vill ha ett ha ett ljud som är så och så” och så tar Cari fram det. Och tillsammans har vi hittar fram till ett arbetssätt och sound som är vårt eget.
Det som Yakari & Delano (som de oftast kallar sig) hittills gjort har kanske inte gjort något större väsen av sig utanför den slutna och elitistiska klubbvärlden, men så är det också där Alexi trivs bäst än så länge.
— Det är svårt det där, jag vill vara underground och tycker det är roligare att den lilla kretsen som har lika bra koll som jag själv gillar det jag gör, än att en miljon människor som inte är speciellt engagerade köper min musik. Sen är det klart att jag som DJ spelar båda mina och andras undergroundgrejer på stora ställen som Vegas (välkänd nattklubb i Stockholm /reds anm) för att sprida dom till den “vanliga” danspubliken. Och skulle nån komma från Warner och vifta med checkblocket och vilja ge ut det jag gjort, då skulle det självklart vara svårt att tacka nej. …Så riktigt lika underground som Cari är jag inte. Han har ju gjort sitt val för länge sen och har alltid tackat nej till sånt som skulle leda till “för stor” spridning av hans musik.

Bostadslös technobohem

Just nu håller den bostadslöse och tjugoettårige technobohemen Alexi till i ett kanske femton kvadratmeter litet rum längst in i en klubb i Vasastan i Stockholm. Inredningen består av två skivspelare och en mixer på golvet, en soffa att sova på, stearinljus som belysning och skivor, överallt skivor. En tillvaro han verkar trivas utmärkt med eftersom han ändå reser runt så mycket och spelar och tycker att “det är ganska onödigt med en egen lägenhet”.
Alexi föddes 1973 i Chile för att redan samma år flytta vidare med sina föräldrar till Rumäninen och 1979 till Sverige och Upplands Väsby. Via den soul, hiphop och R&B som hans storebröder spelade för honom kom han in på dansmusik och som trettonåring började han med närradio och deltog i scratchtävlingar. Efter att mer och mer ha gått in för disco och garage i slutet av åttiotalet tog han med sig en back skivor till Benidorm på vinst och förlust sommaren 1990. Och medan han spelade på olika ställen där nere under några månader kom han i kontakt med den nya technon, som han visserligen gillade, men själv inte började spela förrän långt senare.
Eftersom han och Cari hela tiden gjort musik som varit lite väl smal för den breda danspubliken eller “hemmalyssnarna” har ironiskt nog det första de gjorde tillsammans, låten You got to, först nu, ett och ett halvt år senare, gått upp på den tyska DJ-listan. Även om de inte själva vet vilken av de fyra versionerna det är som tiden plötsligt hunnit ikapp. En av mixarna finns i alla fall med på den svenska trance-samlingen Echoes of the sun som (tidigare WEA-distribuerade) Loop records släppte i våras. En CD där Cari Lekebusch gjort det mesta, men även andra unga svenska tranceförmågor som Deva Chan, Blanco och Harmon Eyes medverkar. De sistnämnda är den svenska technons senaste tonårsgenier, med en fantastisk tolva ute under namnet Genecom på hippa Helsingborgsetiketten Planet Rhythm, ett bolag många tror är brittiskt eftersom det är i England det uppmärksammats.

Mellan hardhouse och trance

I skrivande stund har Alexi och Cari kommit med sex tolvor sedan i våras, varav Work D Beat och To the Sky (på Tim Taylors nya engelska bolag M) är de senaste och mest imponerande. Båda befinner sig någonstans i gränslandet mellan hardhouse och trance. Den förstnämnda med nästan minimalistiska tranciga små fragment över ett rakt och kallt källarekande beat som skapar en otroligt cool monotoni. Liksom mer “slutna ögon och händer” än “throw your arms in the air” och kanske än så länge inget för trackslistor eller estetiskt korrekta trendoffer. Men klubbvärldens megastjärna Junior Vasquez (involverad i bl a Madonnas Erotica-platta) älskade den och brukade spela den på sitt Sound Factory. To the sky är fylld av skojiga knarkljud ovanpå en bitvis hotfull hardhouse-grund. I övrigt har de tillsammans med fransmannen Manuel Perez släppt en låt under namnet Strong Accent, som blev väldigt stor nere på Rivieran och nyligen pressades upp i en tredje upplaga. De har också gjort remixar åt vanligtvis mysambienta stockholmstrion Solitaria och några sellout-mixar åt euroartister for att tjäna pengar, vilket Alexi vill tala tyst om.
— Men även om jag förmodligen kommer att göra mer egen musik i fortsättningen så är det ju alltid DJ jag är i grund och botten. Det finns inget som kan ge större kickar än att sätta på skivan man känner så starkt för just nu och se hur dansgolvet också älskar den… Det är en helt obeskrivlig känsla… En religiös kick som inte kan förklaras i ord, ler han lyckligt som ett litet barn, med en beepande personsökare i ena handen och en ny tolva i den andra.