Torsson, Kommissarie Roy, Johnny & De Andra m.fl.
”En flugskit i kosmos”
(KLOAAK)
Det är svårt att låta bli att tycka om det som händer i Svenska POPfabrikens studio i Klippan. Fast samtidigt är det ganska lätt att inte göra det. Man får nämligen besluta för vad man egentligen tycker om den här musiken och just detta får mig att tveka en aning.
Visserligen går det att finna mycket positivt i den otvungna vardagsrealism, eller vad man nu skall kalla det som präglar det mesta som kommer ut från denna musikstudio i text- och musikväg.
Dessa svenska sydstatsgrupper söker en slags småskalig landsbygdsidentitet, där en gitarr är en gitarr, en bas en bas och där det som ska spelas skall låta lagom osamlat, där perfektion är en belastning trots att de tekniska färdigheterna säkert finns. Förnyelse är en tillbakagång.
Det är en ganska tjurskallig inställning, samtidigt som den faktiskt kan låta tilltalande. Torsson, som med sin Arne ”Rosen” Qvick-rock gjorde den mycket uppmärksammade ”Att vilja men inte kunna” för ett par år sedan, är det tyngsta namnet på skivan.
Men som i idrottsnotiser i landsortspressen skulle jag vilja säga så här om laguppställningen på skivan: i övrigt märktes Asalångastockar och Kommissarie Roy.
Detta kan inte vara något stilbrott.
Lämna ett svar