Rasta-vibrationer på Bryggargården i Västerås den 20/9. Den dag man gått och väntat på, när Reggaen skulle göra sitt intåg i Västerås. Aldrig tidigare har något liknande hänt här om man inte räknar med Misty-konserten för två år sedan.
Förväntningarna var höga och redan en vecka innan hörde man hur det tisslades o tasslades ute på sta’n. Redan när portarna öppnades stod det klart att det skulle bli succé. Fullproppat ända upp till taket och ändå fick ett hundratal vända i dörren.
Väl inne trollbands man av Duke of Zions enorma utstrålning. Han står inte på scen, han flyger, glider och hoppar omkring där. Han kan verkligen konsten att trollbinda en hel publik. “Andre Toaster” var Sala Rasta som också visade hög klass (bokstavligen talat).
Kvällens liveband var Spliff från Stockholm, som enligt dom själva spelar Zonkreggae. Duktiga att spela men deras texter var en aning jobbiga i längden och alldeles för progressiva för min smak. Dom var också ganska profillösa och jämfört med Duke och Sala stod de som fastvuxna.
Stämningen var enorm och alla dansade så svetten rann, men gladast var nog Nutida Musik vars arrangemang för första gången på länge gick med vinst. Efter det hela fick vi en pratstund med Duke.
– Hur kommer det sej att du började med Toasting?
Duke: – Jag är även med i ett band som heter Zion Steppers. Jag började med att prata till skivor på privata fester. Mina vänner tyckte att det jag gjorde var bra så jag började spela på små fester runt omkring Stockholm, sen har det gått av bara farten.
– Vad har reggaen betytt för dig?
Duke: – Den har betytt otroligt mycket. När jag kom till Sverige för två år sedan kände jag mej helt identitetslös. Reggaen har gett mig självförtroende. Ibland när jag åkte buss hände det att folk kom med sarkastiska kommentarer om min hudfärg och så. Sånt gjorde mig väldigt ledsen men nu bryr jag mig inte om sånt.
– Vad gör du på sidan om musiken?
Duke: – Går i skolan, tråkigt o ointressant. Jag håller på med en tidning som heter Musikexpressen och ska även skriva i den nya musiktidningen Schlager.
– Reggaen är ju nära förknippad med Rastafarireligionen, förklara vad Rasta är.
Duke: – Det är en religion för hederliga förtryckta människor Själv anser jag mig inte vara tillräckligt renlärig för att kunna kalla mig Rasta, man måste vara mycket återhållsam med allt gott i livet, och det är inte jag. Alla behöver stöd i främmande länder, rastareligionen är ett sätt att söka stöd på, droger är ett annat (sämre sätt). Mitt stöd är musiken och arbetet med min tidning.

Musikexpressen kan beställas från,
NME c/o Sterner, Fregjatan 93 n.b, 113 26 Stockholm.
Presstop. Zion Steppers meddelas numera vara upplösta!

Bakom artistnamnet Duke of Zion döljer sig Schlagers reggae-skribent Oludotun "Dotun" Adebayo. Sala Rasta heter Stefan Jernstedt och var även han med i Zion Steppers. /Blaskoteket red.