VEIL OF SORROW
”Nightshade”
MCD
Egen Produktion

Bollnäsmaffian attackerar med en fyralåtars CD som innehåller musik i stil med Cemetary. De får till ett hyfsat driv i låtarna och sångaren hankar sig fram i bästa Lodmalm stil. Alltså på gränsen till kalkon, men ändå charmigt på något vis. Ska man då sammankalla juryn och se vilken som blir bästa låten kanske!?
I juryn hittar vi inga mindre än: Bosse, Ulla, Musikmagister Tord, Bantar-Björn, Lilla Lis-Margret, Tor-Arne Larsen, Örjan, stackars Lisa, Umberto, Paret Bozidar, och självklart även Engelbrekt och Lena. Efter en tids överläggning som bl a resulterar i en avsliten arm får jag en lapp av självutnämnda jury-ordförande Musikmagister Tord. Nu ska vi se… ”Remenants Of A Dying Sun” står det. Motivera tack!
Bosse — Den var bäst.
Ulla — Ge tillbaka min arm!
Musikmagister Tord — Aldrig!
Bantar-Björn — Jag tyckte biten ”Nightshade” var bäst men Tord hotade att mig med stryk.
Lilla Lis-Margret — Den påminner om havet.
Tor-Arne Larsen — Den rockar. Och du! Det var någon annan lirare som sköt Palme.
Örjan — Jag luktar inte alls illa.
Stackars Lisa — Sångaren låter som han har ont i magen, jag tycket synd om honom.
Umberto — Den slagdängen passar utmärkt på mina begravningar. Den är känslosam.
Paret Bozidar — Han sjunger om crack, det väcker fina minnen.
Engelbrekt och Lena — Mastra er skiva hos oss och vi bjuder på en hink fotsmörja.
Jag tackar juryn och hoppas att killarna i Veil Of Sorrow får skivkontrakt snart, det kan de eventuellt vara förtjänta av. Den här MCDn är ett steg i rätt riktning, men de behöver finslipa låtskrivandet såväl som sången innan det blir riktigt bra.
[3]