Eftersom alla vet att Micke Goulos startade Zanzibar på Ritz behöver jag inte berätta det igen. Nu har han Dub tillsammans med Papa Dee. Dub är något så unikt som en svensk reggaeklubb.
Hur går det med Dub?
— Det går jättebra, de som går dit verkar trivas. Jag tror att det finns ett uppdämt behov av reggae, dessutom blir musiken bättre och bättre. Reggae börjar bli inne.
Hur pass inne?
— En del som kommer till Dub kommer nog för att vara coola, men väl här brukar de gilla vad de hör. Ändå tror jag inte att reggae blir nästa stora grej för artisterna tänker inte tillräckligt kommersiellt. Dessutom är de alldeles för struliga, ställer in konserter osv.
Beror det på att de har rökt för mycket brass?
— Kanske det. Man blir dum i huvudet av hasch, även om jag inte har rätt att fördöma någon. Hasch är naturligt i den jamaicanska kulturen, men inte här. Socialstyrelsen och så där, du vet.
Åt vilket håll utvecklas musiken?
— Dancehallreggaen blir bättre och bättre. Jag tror att man ska undvika att ta in för mycket influenser utifrån. Däremot är det alltfler som samplar från reggae.
Kommer all bra musik från Jamaica?
— Nej. Det finns en hel del bra reggae i London. En av förra årets bästa låtar kommer därifrån: Life med Frighty och Colonel Mite. New York har Shinehead och Shelley Thunder, även om de ursprungligen kommer från Jamaica. I Toronto görs av någon anledning bra musik. Och sen har vi Sverige och Papa Dee.