Livet borde leka för Malmöbandet The Radio Dept. Allt de rört vid har sedan två år tillbaka varit älskat av en skara mycket trogna fans och när de nu genom XL har fått distribution utomlands har superlativen inte väntat på sig heller där. I brittisk press har de fått fantastiska betyg och det borde vara enkelt att spela i bandet just nu. Men det är långt ifrån enkelt — inte med de höga kvalitetskraven som The Radio Dept har på sig själva.

Hösten 2003 skulle The Radio Dept. släppa uppföljaren till debutalbumet Lesser Matters. Albumet, och EPn Against the Tide som föregick det, var det vackraste jag hört sen tiden då jag var tonåring och fortfarande hade många stenar i pophistorien att vända på. Det var inte bara jag som imponerades så för superlativerna duggade vid tiden för albumsläppet i januari tätt. EPn som var planerad för hösten hette Pulling Our Weight och den hade precis mastrats när sångaren och låtskrivaren Johan Duncanson spelade upp låtarna för en bekant. Denne tyckte förstrött att det bara kändes som att de gjorde samma sak som på albumet fast en gång till och sa att han tyckte det lät okej.
Denna reaktion gjorde Johan förskräckt och fick honom att kasta sig på telefonen till bandvännen Martin Larsson som i sin tur ringde upp skivbolaget Labrador och ropade stoppa pressarna. Det var försent. EPn hade redan gått till tryck. Nedslagna satt de två och var deprimerade över att de inte trodde sig ha lyckats med Pulling Our Weight och att de positiva reaktionerna som Lesser Matters hade väckt nu skulle dö ut.
När jag spelade Pulling Our Weight första gången var det ett av de vackraste popögonblick jag kan dra mig till minnes. Basgången i huvudspåret, skrammelöset i I Don’t Need Love, I’ve Got My Band (en av pophistoriens finaste låttitlar) och melankolin i den mäktiga The City Limit överträffade allt som funnits på Lesser Matters, trots att den fullängdaren i min värld var det bästa nya album jag hört på tio år.
I en recension av Pulling Our Weight skrev jag då: “The Radio Dept. är inte ett band som man blir sviken av. Det är ett band man lever med, ett band som finns där för en med en vägg av ljuvligt sprakande melodier, redo att trösta om allt känns sådär poänglöst och ihåligt. Och det här är ingen hype — det är en kärleksförklaring.”
Allt detta gäller fortfarande. Pulling Our Weight är den bästa EPn jag äger och när jag i efterhand fick höra om tvivlen som omgärdade släppet blev jag nästan ledsen för Johans och Martins skull. De tillhör ju de goda! De tillhör den lilla skara människor som har gjort sig förtjänta av att gå med huvudena högt. The Radio Dept. är ett band som verkligen skulle kunna agera med självsäkerhet utan att någonsin klinga ihåligt, men att de själva aldrig kommer att våga tro på att de verkligen är bäst är förmodligen själva anledningen till att de lyckats bli så bra som de är.
I januari släpps nu den nya EPn This Past Week. Från början skulle den ha kommit i maj men den försenades och fördröjdes och flyttades fram. Låtar har skrivits, låtar har spelats in, låtar har betvivlats, låtar har bytts ut, nya låtar har spelats in, låtordningen har ändrats. Trots att EPn återigen har ett titelspår som är den bästa låt som skrivits i Sverige i år har det lilla släppet varit en svår period för bandet.
— Inför varje EP har vi träffats och haft oroliga samtal om huruvida vi borde stryka vissa låtar, berättar Johan Duncanson.
— Men denna gång har det varit värre än vanligt. Det har blivit ett slags intellektualiserande kring varenda låt och vi har diskuterat så himla mycket fram och tillbaka.
Johan berättar hur de hade bestämt sig för att denna gången bara spela in låtarna på ett sätt de trodde på och inte bryta ner dem i beståndsdelar som analyseras och byts ut tills de inte längre vet varken ut eller in. Men det gick inte så länge.
— Det räcker med att någon säger ‘men ska det ljudet verkligen ligga där’ så försvinner planen. Sedan går man på väg till bussen eller var som helst och har tankarna på det hela tiden. Då faller vi in i samma mönster.
Kanske är det bandets utveckling av soundet som gjort låtarna på This Past Week extra svåra att hantera. För den här EPn ville de ha ett dansant tema med en produktion som var mer orienterad mot en elektronisk grund än tidigare.
— Vi ville att det skulle vara klubbmusik men vi har aldrig varit på klubb så det låter istället som drömmen om hur det är att gå på klubb. Det låter som om man står utanför entrén och fantiserar om hur det är där inne medan musiken hörs genom dörren.
Det nya soundet lyfter fram kärnan i The Radio Dept. kanske än mer än tidigare Deras karaktäristiska melankoli uttrycks den här gången snarare med Pet Shop Boys-ljud än med shoegazens gitarrväggar. Den grusiga distorsionen är också nedtonad och Johan låter nästan orolig när han berättar att inspelningarna blir renare och renare.
— Vi tänkte nog att ingen skulle kunna säga My Bloody Valentine som referens den här gången, funderar Johan. Inte för att vi skäms över den men för att det blev lite tröttsamt i längden. Alla kommer att känna igen The Radio Dept. men vi har försökt att förändra sättet vi jobbade med inspelningarna.
Att höra The Radio Dept. röra sig in åt ett dansant håll är som att uppleva det bästa av två världar. I skrivande stund är EPn ännu inte klar och jag har därför inte hört slutresultatet, men jag fick några spår från den uppspelade för mig i somras. Det var en sen natt och jag minns inte detaljerna, men jag minns att kombinationen av storslagen popmelankoli och klubbiga stråkmattor var som förening av de två element som jag under åren uppskattat allra mest inom popmusiken.
This Past Week är med sina fem spår det första livstecknet på skiva sedan Pulling Our Weight. Det har nu gått snart två år sedan Lesser Matters släpptes men på grund av distributionen med XL kommer det dröja ytterligare ett tag innan ett nytt album kan bli aktuellt.
— Enligt kontraktet med XL får vi inte släppa ett nytt album inom en viss tid från det att Lesser Matters släppts i England för att de ska kunna hinna ikapp, men det gör inte så mycket för jag gillar formatet på singlar och EPs, säger Johan. Det enda som är lite synd är att det just i Sverige hade varit roligt att komma med en fullängdare eftersom det var ett tag sedan vi släppte något.
Även om ett nytt album med The Radio Dept. är något jag skulle ge min högra arm för känns det just i dessa dagar inte som ett problem att få vänta på det. This Past Week visar The Radio Dept. i precis den skrud man alltid önskat att se dem. Johans melankoliska sång över tjocka syntmattor och en ensamt dunkande baskagge i bakgrunden… Det är när de väljer sådana vägar som jag fylls med värme och inser att varje värdeladdat ord jag någonsin sagt och skrivit om dem egentligen var för svagt, att det skulle ha gått att klämma i med ytterligare styrka utan att ha ljugit. Jag hoppas att medlemmarna i The Radio Dept. någon gång får frid i sinnet och kan arbeta utan att ha panik. Är det några som förtjänat att få vara lyckliga så är det dem.