CRIPPLE — Örebro’s thrash pionjärer har råkat i en ordentlig knipa, en rip-off av värsta sort. Tyska skivkoncernen INLINE Music fjäskade in sig hos bandet hösten 92, vid årsskiftet spelades en fullängds CD in och den är fortfarande inte släppt. CRIPPLE har inte ens en vettig kopia av inspelningen! Jag fick tag på en förmix av plattan och blev oerhört imponerad. Den raka SEPULTURA-metallen från ”Independent Luminary” demon var som bortblåst och ersatt av tung disharmonisk VOIVOD aktig death-thrash. Originellt som fan och ljudet verkar vara av absolut högsta klass. Blir inte den här plattan släppt snart går världen miste om en milstolpe inom death-thrashen! Jag lät CRIPPLE göra en HYMEN-revival och bjöd hem Lurgo för att reda ut allt som hänt sen hösten 1992…

Hut kom ni i kontakt med INLINE Music i Tyskland?
— Allvarligt så vet jag inte. Jag tror det var så att dom läste en recension i en svensk tidning — BACKSTAGE eller något — dom skrev så i sitt första brev i alla fall. Sen tog dom kontakt via telefon och ville att vi skulle komma ned till Tyskland och diskutera, så jag, Anton och Ruud åkte ned till Tyskland i september 1992. Vi fick ett kontrakt med oss hem som vi spånade igenom och sen spelade vi in skivan i januari 1993.

Vad var det i själva kontraktet som fick er att ta deras deal?
— Det verkade vara ganska bra distribution, att den skulle komma ut överallt. Det var det som var det avgörande för oss, att den skulle finnas i alla butiker, så vi slapp hålla på med sådant själva.

Ni ligger ju inte på INLINE utan på något underbolag…
— INLINE är en koncern med 4 olika mindre bolag, med olika inriktningar i musikstilar. CRYPTA, som vi ligger på, har hand om mer brutalare metal grupper, thrash och death och sådant. Sen har dom något bolag för vanlig hårdrock och sådant där.

Ni spelade in skivan runt årsskiftet 1992/1993 — berätta lite om inspelningen!
— Haha… det är ju så mycket så man vet inte vad man ska säga… skivan är ett ihopplock av strul! Nej, men inspelningen är ofantligt strulig. Det första som händer när vi kommer ned är att det inte finns några trumskinn på trummorna, så vi får bränna iväg till en stad flera mil därifrån och handla trumskinn, låna hi-hat och skit, så att allt skulle finnas. Sen när vi kommer igång så hinner vi enbart lägga trummor på halva första låten då ett masterrack går sönder och mastervolymen fungerar inte över huvud taget och det kommer inget ljud till bordet. Eftersom det var i mellandagarna mellan jul och nyår så fanns det ingen i hela Tyskland som kunde greja det där så dom fick beställa skiten från London, så vi fick sitta i 10-12 dagar och inte göra ett dugg, bara vänta på att skiten ska komma och sen skulle någon tekniker sätt in det. Då forcerade vi arbetet och spelade in all låtar på 10-12 dagar… vad ska man säga mer?… basen försvann på en låt i mixen! Man skulle trycka in någon ”mute” knapp och då kom visst mixaren på den. Vi hade hållit på nästan ett dygn i sträck då så framåt 6 på morgonen råkade han komma på den, eller glömde att trycka in den eller hur fan det var, så basen försvann på en låt. Då fixade han det i en annan studio med någon dator, la på den efteråt, men nu har det kommit fram att den DAT:en har kommit bort så de kommer inte att finnas någon bas på den låten på skivan!

Ingen av er har en bra kopia på den slutgiltiga mixen och ni fick inte en extra DAT-kopia för att göra kopior i Örebro…
— Vi skulle ha fått gjort det men klockan var så mycket på morgonen och vi hade jobbat så jävla länge, nästan i ett dygn. Så vi gick och la oss och sov sen ville vi bara komma därifrån. Dom skulle skicka en DAT eller något men så blev det inte. Vi har inte fått någon DAT, inte fått någonting. Vi har bara dåliga inspelningar av en halvfärdig skiva.

Mixerkillen var ju någon halvkändis eller hur var det?
— Ja. han var duktig. Han har inte jobbat så mycket med sådan här musik, utan mer med pop, rock och indie. Mike Betterson heter han och kommer i från Boston.

Hur var det att jobba med en som inte pratade svenska och så?
— Vi trodde nog att det skulle vara värre än det var men… det är klart att vissa grejer är svåra att förklara, typ gitarrsound och sådant, men det gick förhållandevis bra — det är absolut inte hans fel att det är som det är utan det är idioterna på skivbolaget. Det är absolut inte Mike’s fel.

EN GRÖN KUDDE

Skivan ska heta ”Green Pillow” efter en kudde som Anton äger — berätta om den!
— Jag tror att det är hans mormor, eller farmor som har tagit med sig den från Malaysia eller något sånt där land. Det är en tant på den som dansar fint eller något sånt, det är väl en gud eller något.

Men INLINE tyckte alltså inte att grönt är en ”thrash” färg?
— Det var ingen färg för ett metal-band så nu är den orange, gul, röd, något skumt — jag vet inte ens vad det är för färger. Angående omslaget så har vi fått det ihopsatt hur det ser ut, vi har fått en fax på hur omslaget ska se ut, det är allt. En fax! Det säger ju allt.

Dom hade väl ändrat något i bilden också, lagt på huggtänder och grejer…
— Nja, tuttar har dom lagt på och lite klor på naglarna tror jag. Det är ju bara töntigt, men så jävla mycket är inte ändrat men det syns ju. Vi kommer att trycka tröjor med original bilden som kommer att vara gröna, vi skiter i vad dom säger. Dom är på tryck nu.

Ni skickade ned kudden till Tyskland så att dom skulle ta något vakuumfoto av den men så försvann den!
— Ja, den försvann på posten i två månader men så kom den fram helt plötsligt men då hade vi mer eller mindre börjat jobba på ett nytt omslag. Bolaget hade haft kudden hos sig i en månad och så dök dom plötsligt upp här i Örebro och kommer och härjar hemma hos Anton och då har dom med sig en tysk överproducent. Så sitter vi hemma hos Anton och har ett litet möte och snackar igenom allting, hur det ska gå till och allt sådant där och då säger han plötsligt: ”Förresten grabbar — hur ser omslaget ut?”. Då har han haft det liggande på sitt bord i en månad eller något utan att ha sett det. Då visar vi upp en likadan kudde och då säger en av de andra producenterna som mest är inne i studion: ”Men jag har sett det — det ligger ju på ditt bord!”. Överproducenten vet ingenting trots att han har hand om allt, så man märker ju att dom verkligen vet vad dom pysslar med!

18 MÅNADERS VÄNTAN…

Nu har det gått ett och ett halv år sen den spelades in och den har fortfarande inte kommit ut — varför?
— Ja… dom skyllde på att dom inte hade fått klart från alla distributörer, det har skyllt på ett tag nu, sen så skyllde dom på att omslaget tog tid men nu är omslaget klart, dom har fått distributörer och dom har fått allting och för en och en halv vecka sen sa dom att den skulle komma inom 2 veckor, men det har vi ju hört hundra gånger redan. Enda anledningen till att den inte har kommit det är skivbolagets fel för dom har faktiskt haft allting klart i ett år. Vi har ingenting med utgivningen att göra utan det är helt deras fel.

Ni har satsat lite pengar själv i skivan, hur mycket är det?
— Antons farsa har satsat ungefär 70.000 som vi får tillbaks, vi har ett skriftligt avtal som säger att vi får 50% på alla pengar till han får tillbaks sina pengar.

Hur kommer det då sig att ni var tvungna att lägga in lite pengar själv i projektet?
— Dom har något skumt jävla tjafs med alla band dom har som spelar in, alla band gör det. Det var ju jävligt dumt av oss att gå med på det över huvud taget. I och med att Antons farsa var villig att lägga ut pengarna med avtalet som garanti så var det inget problem för oss, det var ju som vilken deal som helst. Det gällde bara första skivan. Vi trodde ju att samarbetet skulle flyta på och att vi skulle åka ned och spela in nästa skiva relativt snabbt och inte behöva betala någonting och få in lite kulor, så vi tyckte att det skulle vara en smidig sak att inte behöva lägga ut pengarna ur egen ficka. Det var inget större problem utan vi koncentrerade oss på det övriga som stod i kontraktet.

Ni började skriva en stämningsansökan för ett tag sen och satte en tysk halv-känd advokat på INLINE för att pressa dom lite, berätta!
— Det är sen det som dom har fått fram omslaget och sådant för innan hade det inte hänt någonting. Jag tror Anton har fått ett datum när den ska komma och kommer den inte då, då måste vi stämma dom, det är ju helt klart, det finns inget annat att göra. Den ska komma inom maj månad.

Skulle du tipsa andra band att göra någonting med INLINE?
— Ja… åk ned och sparka sönder studion! Nej, jag skulle verkligen inte råda någon att ha någonting med INLINE att göra. Vi ska försöka få ett nytt kontrakt nu.

RYTMISKT MECK

Om vi då tar och talar lite om musiken på ”Green Pillow” i stället så har det ju hänt ett och annat sen ”Independent Luminary” demon — musiken är tyngre, mer rytmisk och meckig och allmänt CP! Hur blev det så?
— Alla har så spridda influenser numera. Då, vid demon, var alla inne på SLAYER/SEPULTURA stuket sen har alla gått åt olika håll. Det har blivit en naturlig utveckling, det var inget vi bestämde att ”nu ska vi spela meckigare” utan det har bara blivit så.

CRIPPLE är ju kända för att mata fram låtar, mellan de första demo taperna hade ni ett 10-tal låtar som är borta nu. Hur många låtar sitter ni på och klämmer?
— Vi har precis spelat in en promo tape med tre nya låtar sen har vi 4-5 låtar som vi sitter på som ska göras om lite grann. Dom är äldre än låtarna på promon men vi ville förbättra dom lite om vi nu ska spela in dom någon gång. Annars håller vi väl på med lite så vi kan spela in en fullängdare i fall det skulle knipa.

Hur låter de nya låtarna jämfört med ”Green Pillow”?
— Jag vet inte… det är tungt som fan men det är väl i ”Green Pillow” stuket fast ännu mer disharmoniskt! Det är väl inte för disharmoniskt men det är lite mer normal sång på sina ställen, han växlar mer mellan vanlig och brutal. Fast det är inte för mycket normal sång.

Ni spelade in i SUNLIGHT…
— Ja, vi åkte till SUNLIGHT och spelade in igen. Det var hugget som stucket om det skulle bli SUNLIGHT eller UNISOUND, det hade inte spelet oss någon roll vilket det blev — huvudsaken var att få ned låtarna på tape. Men det var dom två studiorna vi har kollat upp. Det är svårt att få tider i båda dom studion just nu.

Men först hade ni tänkt att spela in i SUNLIGHT men så var det fullt och så tänkte ni gå in i EAGLE ONE i Örebro men så blev det SUNLIGHT till slut?
— EAGLE ONE är en så pass dyr studio att spela in en demo i, då kan man lika gärna hålla på lite längre i SUNLIGHT. Visst kan man få mer originellt ljud i EAGLE ONE, en skiva är kanske lägligt att spela in där men vi tyckte att det viktigaste var att få ned låtarna på tape och inte fixera sig vid ljudet utan att ha låtarna på tape och få iväg dom. Det är ju trots allt låtarna skivbolagen lyssnar på, man kan få skivkontrakt på ett pissljud — i SUNLIGHT får man inte ett pissljud utan man kanske får ett ooriginellt ljud. Man har ju i alla fall en bra ljudbild där man hör vad som spelas.

Ni har spelat väldigt sparsamt i Örebro på sistone men för 3-4 år sen spelade ni ju jämt…
— ”Jämt” kan man väl inte säga, vi har haft 11 spelningar sammanlagt under alla år!

Men ”ofta” i alla fall här i stan — är det inget intresse här längre?
— Jo, intresse finns men finns ju inte så många ställen att spela på längre, fritidsgårdarna är inte så roliga. Vi får förfrågningar att spela emellanåt men det har aldrig blivit av, vi har haft annat för oss och så. Vi vill jävligt gärna spela live men det blir aldrig av, det är ju det som är kul. Sen att stå här i stan och harva, det känns som det kvittar. Vi vill gärna spela utanför staden, det är där de roligaste spelningarna är. I och för sig är ju Kulturhuset spelningarna alltid roliga.

RUNES HUND

Men du får ju spela live ibland i alla fall med RUNES HUND — berätta om dom!
— Ja, det är en riktigt daskig orkester! RUNES HUND är en riktig gay-orkester. Nej, det är ett band som enbart spelar ONKEL KÅNKEL covers, det är mycket trevlig samling musikanter som spelar hellre än bra om man säger så. Vi är ett tremanna-band som kör ”best-of ONKEL KÅNKEL”, försöker i alla fall spela de flesta låtarna även några av deras datorlåtar har vi plankat över till gitarr. Vi försöker göra ONKEL KÅNKEL så äckliga som dom är! Vi har i alla fall haft tre spelningar dom senaste månaderna här i Örebro. Den sista var en riktig lattjo-lajban spelning på Valborgsmässoafton på Konsthögskolan’s årsfest. Det var en riktigt röjig spelning, det pojkar som dök väldigt fint både på mig och trumsetet. Stort hack i basen och cymbalstativet gick av på mitten! Två man bara ”schpock” flög in i trumsetet. Värsta råröjet. Det var bortemot 300 pers där och dom sålde öl så det var värsta röjet. Mycket folk som gillar ONKEL KÅNKEL.

Är det inte svårt att ta ut alla låtar, för de är ju inga höjdarinspelningar direkt…?
— Jo visst är det svårt, men du vet ju hur Kimm är — han tar ut hejvilt! Kimm är alltså gitarristen i F.R.M.T. som också medverkar i denna ljuva samling.

Har ni inte funderat på att göra egna låtar?
— Nja… kanske. Vi vet att vi inte kan göra bättre låtar än vad ONKEL KÅNKEL har gjort. Vi har haft lite funderingar ibland men det har inte blivit av. Vi har gjort en inspelning med ONKEL KÅNKEL låtar på en fyrakanalare och det blev ganska bra förutom att sången är för låg. Vi har funderat på att gå med i något studieförbund nu då och plocka ut lite grejer eller göra någon inspelning någonstans men vi får väl se.

Vad är din åsikt om Örebro’s musikliv just nu?
— Det finns mycket band som gör skivor och håller på och flottar runt, men det är inte så mycket spelningar — det är lite sparsamt. Kulturhuset håller på och harvar på RITZ med en massa band som inte drar folk, det vore roligare om dom satsade mer på brutalare eller röjigare musik för det finns ju underlag att ha sådana konserter i Örebro. Örebroscenen är ju som den är. Det är kul att går bra för många band, det är ju fler band som har skivkontrakt än inte! Det är mycket band som ger ut skivor, MILLENCOLIN, CHARLES, NECRONY, ALTAR, WAVING CORN, CRIPPLE… vi har ju inte fått ut någon skiva än men det ligger väl på snåret.

Avslutning, tack!
— Man kan köpa vår nya promo för 20 kr + porto, Anton håller på med något omslag till den. Man kan skicka ett tomband också så spelar jag av den. Våra nya gröna tröjor med senaps-grönt, svart och vitt tryck är klara snart och dom kommer att kosta 100 eller något. Dom kostar 86 kr styck att göra. Det blev så struligt att fixa en bild av kudden, fotografering, scannring och allt, så det gick på 2.500 kr bara i förarbete…

Fan, CRIPPLE lyckas inte göra någonting utan att det strular till sig. Deras singel på ”Independent Luminary” demon som franska BAD CARD skulle ge ut verkar inte komma och två samlingsplattor som dom skulle vara med på har heller inte kommit! Stöd bandet och beställ deras promo (se Demo-sidorna — ÖREBRO ÖS för en recension) och deras nya tröja!
Adressen är:
Mathias Fransson
Drakenbergsgatan 53
702 19 ÖREBRO.