Med ballonger, dB’s och “My Generation” firade Jam information-club sitt 1-års jubileum på Glädjehuset söndagen den 31 januari.

Sollentuna-bandet Mops hade den svåra uppgiften att få igång publiken klockan fem på dagen – och de lyckades! Mops slopar fler och fler av sina “covers” för varje konsert de gör, vilket naturligtvis beror på att deras egna sånger blir bättre. Den enda cover de gjorde den här speciella kvällen var… ja, gissa! Heatwave naturligtvis. Mops verision av Heatwave dedicerades till kvällens ena arrangör. Jag undrar bara vilken version de gjort sin version på, kort sagt var fick de idén till den otroliga stämsången.
Kvällens andra band var Vertex från Ockelbo som gjorde sin första spelning i Stockholm. De kanske lät lite för heavy för att vara i min smak, men deras version av Small Faces “Whatcha gonna do about it” var faktiskt suverän. Men det absolut populäraste Vertex gjorde på scenen var när deras gitarrist, Mikael Hansson slog sönder sin gitarr på scenen i bästa Pete Townshend-stil. Nåja, sämre idol kan man ha…

Mellan banden visades det gamla video-filmer med bl a Beatles (“Let It Be”, “Help” m fl) och svenska 60-tals band: Mascots, Ola & the Janglers, Tages m fl och från disc-jockey båset hördes förstås suverän musik med JIC’s handplockade disc-jockeys. Efter Vertex dök det upp ännu ett Sollentuna-band på scenen – Docent Död.
Deras nya material gick inte hem lika bra hos publiken som deras gamla klassiker, det märktes t ex under extranumret “Chick-e-chack” då större delen av den dansande skaran var i total extas. Det var inte sämre under “popmusik”…

Plötsligt dök ett helt nytt och okänt band upp på scenen, de kallade sig Janne Kyhles pop-orkester, men de flesta känner nog till dem bättre under namnet Reeperbahn.
De körde en special-komponerad show åt Jam info, som bestod av tidiga 70-tals hits, som t ex “Ballroom Blitz (Sweet), “Smoke on the Water” (Deep Purple) och “School is out” (Alice Cooper). Med en massa rökbomber och annat skapade de en mycket intressant scen-bild och man började undra om det var nostalgi eller parodi när de gjorde en andra version av “Smoke on the Water” som extra-nummer.
Den till största delen mods-inspirerade publiken undrade verkligen vad Reeperbahn höll på med, på flygbladen och i annonserna hade de lovat ut ett knippe 60-tals klassiker – men roligt var det i alla fall.

Diestinct var verkligen bejublade av den ständigt hoppande klungan framme vid scenen, trots att ljudet var i högsta laget. Tyvärr är detta deras sista spelning med denna sättning, Jörgem Bergmark, deras excellente trummis har beslutat sig att satsa mer på skolan och ännu vet ingen vem som ska ersätta honom. Jörgen hade egentligen redan slutat, men av hänsyn till deras fans i Stockholm bestämde de sig för att spela en sista gång på vår gala. Tack Diestinct!
Efter flera extra-nummer var både publiken och Diestinct helt slut. Alla ville ut och svalka sig. Plötsligt såg jag något litet rött röra sig över scenen… är det inte, jo, – det var faktiskt Janne Schaffer. Han dök lite senare upp på scenen, tillsammans med gräddan av svenska musiker i ett jam. De flesta i jammet hade redan spelat tidigare på kvällen, utom Janne Schaffer och Janne Borgh från Moderns, trots det lät det förvånansvärt fräscht. De spelade 60-talslåtar och avslutade enligt Joppe Pilgren med Englands national-sång “My Generation”: Alla dansade och var lyckliga, över 600 personer rymdes lätt i Glädjehusets luftiga konsertlokal och vad kan man annars göra till den låten? Vid 10-tiden var jammet slut och folk lade sig på golvet för att vila några minuter innan kvällens överraskning skulle äntra scenen…

dB’s!
Ett förtjust jubel från publiken övergick i dB’s suveräna pop-låtar bl a från deras senaste LP “Repercussion”. dB’s spelade de flesta låtarna från LP:n , några från “Stand for Decibels” , plus den magiska “I thought you wanted to know”.
Men det var inte slut på överraskningar för det, plötsligt hoppade en liten oansenlig man upp på scenen, Ian Gomm och jammade några låtar med dB’s – absolut första gången det har hänt.
Sedan var det slut för alla, utom… för våra medlemmar och banden som var inbjudna på en liten fest, det pratades, tittades på filmer och löstes världsproblem långt in på natten…

Jam info och Heatwave vill tacka:
Reeperbahn
Mops
Docent Död
Diestinct
Vertex

and special thanks to dB’s and manager, Ian Gomm + ett jättetack till alla som arbetar på kåren och alla medlemmar som ställde upp som vakter mm.