DJ SPOOKY VS SCANNER
”The Quick and the Dead”
Sulphur/import

Det här med samarbeten mellan olika elektroniska musiker har jag alltid undrat lite över. Vad innebär samarbetet egentligen? Med musiker på traditionella instrument är det ju rätt uppenbart — om en gitarrist och en trummis samarbetar kan vi gissa oss till att den ena spelar gitarr och den andre trummar. Två elektroniska musiker? Den ene programmerar samplern och den andre …programmerar samplern?
Nåväl. Robin Rimbaud tänker släppa en serie skivor med sådana samarbeten, eller kollaborationer, för att snacka svengelska. Först ut i The Meld Series är han själv och New York-producenten/filosofen DJ Spooky med den något splittrade och endast 38 minuter långa The Quick and the Dead. (Vadå bara 38 minuter? En gång i tiden var alla album vid pass så långa. Jaja. Vem bryr sig.) Mycket av skivan bär Scanners tydliga märke — mörka ljudlandskap som gärna skapar en olustig stämning, samplingar av oidentifierbara ljud och röster som försvinner in i ett moras av eko och effekter. Också närvarande är Scanners nyvunna intresse för klassiska instrument och klassisk musik, jämför förra årets mästerverk Lauwarm Instumentals. Särskilt framträdande blir det på skivans bästa spår, Guanxi, där klassisk skolad gitarr möter ett distinkt triphop-beat. Och det är här jag föreställer mig att DJ Spooky kommer in i bilden, bärandes på en väska med hiphop-influenser. Förutom Guanxi har ytterligare två av skivans tretton spår en rytmbaserad stuktur, Heterotpian och Uncanny, varav det senare förutom hiphop-beatet dessutom klipper sönder och samman typiska rap-repliker som ”Listen up, it’s time to get ill!” och ”Break it down like dis!”
På det hela taget är The Quick and the Dead ett helt okej album, med starka drag av ”mellan-album” — det får duga medan vi väntar på respektive artists nästa ”riktiga” album.