Trots sitt korståg för att sprida innovativ och finessrik elektronisk musik med stark integritet till omvärlden kan man inte direkt beskylla den numera väletablerade skivetiketten Dot för att överexponera sina initierade vapendragare. Även om bolaget i sig har rönt en hel del uppmärksamhet i den ofantliga konkurrensen om internationellt slipmat-utrymme, så har det varit förvånansvärt tyst om en av de första figurerna som slog följe med dem på vägen, nämligen Quant.

Fast det kanske inte är ett så stort mysterium i grund och botten… Åtminstone inte proportionellt.
Genom den självbetitlade första EP:n och sin självklara medverkan på debutsamlingen The Knights Who Say Dot utsågs Quant ganska snabbt av recensenterna till en favorit med sina genomarbetade och tillgängliga exkursioner i ett lätt funk-influerat elektroniskt ljudlandskap. Efter en andra EP, Breaking and Entering, befäste Quant vidare grunden för sin potentiella musikaliska ställning efter en handfull veckor på Prime Cuts förstaplats samt en mängd placeringar på officiella såväl som inofficiella internationella DJ-listor. Laurent Garnier var nära att hoppa jämfota av entusiasm i direktsänd TV efter att ha hört låten ifråga, och det oansenliga men välrespekterade Dot-kontoret fick en mängd ytterligare uppskattande samtal av diverse kända, samt en del mindre kända, individer runt om i världen. Två träffar av två för Quant ännu så länge, och mycket längre än så har han med andra ord inte kommit på skivfronten. Det betyder naturligtvis inte att han har varit fullständigt sysslolös under den senaste tiden.
— Jag har haft en hel del att göra. Närmast väntar ett nytt spår på utgivning i och med Dots nya serie av kompilations EP:s kallade Dancefloor Architecture. I övrigt är arbetet med nytt material i full gång.
Efter ett antal remixarbeten, dels för band som Psycore, Komeda, Meshuggah och artister som Coldcut, samt den obligatoriskt beskärda delen på Dots stafett-mix-skiva Endlessnessism, har Quant med selektivt understöd även givit sig på äventyret med att framföra sin musik live under slutet av våren, om endast vid två tillfällen hittills. Ytterligare framträdanden är dock planerade till sommaren, bland annat under Hultsfredsfestivalen och i Roskilde.
— Jag ser verkligen fram emot att spela live i sommar, förhoppningsvis tillsammans med det sällskap som har understött mig hittills. Det känns just nu också viktigt att verkligen börja visa upp sig själv, att visa vem man är och vad man gör, för att sedan föra det hela vidare därifrån.
Det beror alltså inte på vare sig någon slags övergående blygsamhet eller tillfällig ovilja att Quant som artist ännu inte har figurerat så utförligt i de sammanhang som han enligt många förtjänar att uppmärksammas inom. Man skulle även kunna uttrycka det som så, att inom den musikgenre som Quants arbete kretsar finns det inte något utrymme för renodlade one-hit-wonders. Tvärtom verkar istället de kvaliteter som Quant själv eftersträvar genom sin musik vara baserade på den gamla beprövade formeln perceptivt och medvetet (nej, inte nödvändigtvis överdrivet hårt…) arbete. I enlighet med en sådan arbetsmetod är förhoppningarna inför Quants framtida produktion, en fullängds CD med planerad release i november, alltså högt ställda. Men i och med att förväntan att lyckas överträffa det tidigare materialet delas av honom själv lär risken för en kommande besvikelse vara på gränsen till obefintlig.

Quant uppträder live på Hultsfred och Roskilde.