VILSE I FÖRORTEN. Jag har fått vägbeskrivning på telefon: ”Följ efter vägen”. Men vägen ger sig inte till känna. Efter ännu ett samtal och en tålmodig men lite trött upprepning av den beskrivning jag inte lyckats följa står jag i trappuppgången.
Ayo har tillbringat de två senaste dagarna med att sätta upp sin nya studio i sovrummet. Där på andra sidan den obäddade dubbelsängen står sprillans nya prylar.
— Det är otroligt att bara vakna på morgonen… du vet man går och lägger sig med en idé, som man drömmer om och sen kan förverkliga direkt. Direkt ur sängen!
Han fingrar lite på datorn och släpper loss ett fett beat. Det vibrerar i hela rummet och jag tänker att grannarna kommer att få leva hiphop nu.
— Dom har inte klagat ännu, och när folk vill sova så finns det hörlurar nu förtiden, hehehe! Men jag vill hitta en lokal där jag och Simon Tocclo kan sitta och jobba med mitt engelska material. Jag håller på att försöka få folk att förstå att jag gör beats också. Bland annat jobbar jag med beats till Eye-N-I, Profilen och Melinda. Du vet, folk blir: ”Va, gör Ayo beats!?”. Det är jävligt kul.
Du sa att du jobbar med engelskt material. Jag kommer ihåg när jag såg dig första gången; det jag tyckte var så bra då var hur du blandade svenska och engelska helt vilt. Men när sen ditt album till slut dök upp var engelskan borta. Varför?
— Äh… jag vet att jag var först med det där, men sen plötsligt så var man omringad av MC:s som blandade språken och då var det inte kul längre. Så jag slutade.
Och nu kör du dem parallellt.
— Mm. Jag vill göra en skiva på engelska som kan släppas överallt. Engelskan är det som kan ta mig härifrån, som kan göra mig större än jag är nu och mata min familj på riktigt. Så länge sitter jag här, med studion bland sockor och gamla gympabyxor… Men jag kommer ihåg att i början av Topaz så fick man gå in i Roddes städskrubb och göra röstpålägg.

ALLT I AYOS LIV verkar handla om att kämpa. Han utstrålar beslutsamhet och kompromisslöshet men också mildhet och kärlek. Särskilt tydligt är det i förhållandet till barnen som betyder allt. Han talar dem tillrätta på ett respektfullt och bestämt sätt när deras nyfikenhet över vad som pågår i sovrummet/studion tar överhanden.
Tålamodet visar Ayo också i sin karriär. Alla vet att han är en av dem som fått vänta längst på att släppa ett album. Och i höst släpper han sitt andra.
— Den heter helt enkelt Del 2: Uppföljaren. Och det är precis så det känns: allt har utvecklats och jag följer med tiden.
Men något måste väl vara annorlunda?
— Jag ser albumet som visioner, det är fullt med historier… man ska kunna luta sig tillbaka, blunda och se hela rullen framför sig. Och jag tittar tillbaka på hur jag var förut, vilka val jag gjorde då och vad jag gjort för att förändras. Allt är bara Ayo helt enkelt, det är inga spöken, hahaha!

EN AV DE STORA missuppfattningarna om rappare är att de bara skriver texter om vad de själva gjort, gör eller tänker göra. Resonerade man på samma sätt om författare så skulle till exempel Stephen King vara psykopat och Shakespeare mördare.
Rappare är både dokumentära och skönlitterära, några både och på samma gång. Ayo är en av dem; han utgår från sig själv och uppfinner en situation som han sedan tänker sig in i. Det resulterar i låtar som fantastiska ”Olaga intrång”, på nya skivan, som kulminerar i att huvudpersonen åker 60 mil och bryter sig in i en studio i Malmö. Stor självdistans och humor! En annan av låtarna som kommer att antingen förfära eller förföra är ”Brevet från förorten”, där Ayo gör en tolkning av Cornelis klassiker, ”Brevet från kolonien”. Ayos röst känns som ett helt naturligt fordon för att föra Cornelis musik in i nästa generation. Överhuvudtaget är Del 2: Uppföljaren full av starka låtar.
— Ayo är en del av allt; allt finns i mig.