Statemachine
Dance Or Die
Subway/Stockholm
1996-04-05

Kvällen kunde ha börjat bättre. Tyska SYNTEC ställde in sin spelning, och i stället plockade arrangörerna in ett så menlöst band som Statemachine som förband till Dance or Die. Det är väl i och för sig inget fel på Statemachine’s musik, men att spela play- och singback från en CD-spelare?! Det finns gränser, även inom elektronisk musik.
Statemachine bjöd tack och lov på ett kortare framträdande och framförde som sista nummer sist sin lilla ”hit” Hologram, som säkert charmade alla S.P.O.C.K freaks. Keyboardisten har i varje fall Sveriges fulaste frisyr. Inte för att det har något med deras musik och framträdande att göra, men det är ju en bedrift i sig.
Efter en drygt en och en halv timme klev då kvällens höjdpunkt Dance or Die upp på scen och drog igång direkt med sin tunga electrogoth i låten ”Goldrush”. Sångaren Wagner, och den insatta livekeyboardisten släppte verkligen loss, och det tände den normalt tråkiga Stockholmspubliken. Man radar upp hit efter hit och låtar som ”Psychoburbia”, ”Will of the Wind”, ”Time Zero”, samt äldre låtarna ”Fire”, ”Heart of Silence”, och ”Dance or Die” avverkas till en minst sagt entusiastisk publik. Efter cirka 50 minuter lämnar Dance or Die scenen. Dock inte för gott.
Publiken kräver mer och mer och ropar in ett par extranummer, och det är nu jag ställer mig lite tvivlande till Dance or Die. Man avverkar nämligen de största hitsen flera gånger i stället för att lägga in nya låtar… Lite fantasilöst kan tyckas, men publiken älskar det. Efter flertalet extranummer lämna slutligen Dance or Die scenen. Den här gången för gott.
Sammanfattningsvis kan sägas att Dance or Die inte gjorde några misstag, utan gav publiken exakt vad den ville ha, medan Statemachine gjorde sig till åtlöje, och borde nog gå hem och träna sången så att de nästa gång kan framföra den live.

(Ett stort tack till Nisse på Stroke för all hjälp)