GINA JACOBI/Svart ljus/Tid till liv (WEA)

Ginas andra singel innehåller, liksom den förra, två relativt starka låtar. Även om jag personligen föredrar den förra. På A-sidan har man försökt skapa en hit. Tyvärr får jag intrycket av att motivet dränker känslan. Den basgång som lysande basisten Janne Karlman (förmodligen) tvingats spela är en förolämpning mot honom själv som basist. Janne är den enda som spelat med Gina ända från början. Eftersom Gina just bytt skivbolag och för första gången använder sig av en producent tror jag hon blivit lite överrumplad och låtit honom styra lite för mycket. Och för övrigt tycker jag att Wea kunde ha hittat någon mera spännande producent än Clarence Öfwerman. B-sidan är en ballad som av någon konstig anledning är den låt som funnit vägen till radion. Men låtarna är bra, det är bara något som jag saknar… Mystiken… känsligheten…