Är du vän av trallvänlig pop och minns banden Happydeadmen och Shermans med gott minne så blir du med största sannolikhet lycklig, precis som jag, över att medlemmar från dessa band bildat det nya bandet The Charade.
Ett debutalbum på amerikanska Skipping Stones records har nyligen släppts och jag bara ler — brett! Deras musik kommer perfekt som ett soundtrack till sommaren och solen på den klarblå himlen lyser gult starkare än någonsin!
Jag bad medlemmarna Magnus Karlsson och Mikael och Ingela Mattson rabbla upp lite historik, prata om nutiden och framtiden.

Magnus:
— Mitt band Happydeadmen existerade i praktiken mellan 1988 och 1999. Det första vi gjorde var singeln Silent Sigh City och det sista var en cover på Gene Clarks Full Circle, som gavs ut på en tribute-dubbel-cd till mannen i fråga. Däremellan gav vi ut tre album + en samlingsskiva på skivbolaget Summersound/Labrador, några singlar samt ett antal bidrag till samlingsskivor. De flesta spelningarna gjorde vi mellan 1988 och 1995. Det började i Hultsfred och slutade i Tokyo. Efter det blev det kanske ett gig om året i Stockholm med undantag för 1998 då vi framträdde på en Popfestival i Los Angeles.
— Det var som roligast i början när vi var som gott som ensamma på banan. Vi kunde i princip välja och vraka bland erbjudanden. Fanzines och radio hakade på. Efter några år exploderade indiescenen i Sverige och vi hamnade lite i skymundan kan man väl säga. Vi höll oss på vår egen kant men tyckte ändå att vi blev bättre och bättre. Det kändes faktiskt inte så inspirerande att fortsätta i en uppförsbacke. Idag verkar det dock som om det finns en helt ny generation därute. Så vem vet?

Mikael:
— Red Sleeping Beauty var mitt första band. Det började med en gitarr, trummaskin och en 4-kanals portastudio. Jag minns att en av de första låtarna jag gjorde var ett försök att låta som Happydeadmens Silent Sigh City. Jag insåg ganska snabbt att man behöver vara fler för att det skall vara kul så Kristina, Niklas och Callis blev också medlemmar. Bandet existerade mellan 1992-1997 och gav ut två album och några singlar på diverse bolag. Efter RSB bildade jag Shermans med Thorbjörn Thorsen. Thorbjörn slutade efter ett tag och bildade Aerospace. Det behövdes någon ny som kunde sjunga och dåvarande flickvännen (numera frun) Ingela fick det ansvarsfulla uppdraget. Något som hon klarade väldigt bra. Vi gav ut tre skivor på Amerikanska skivbolaget Shelflife. Shermans finns i praktiken fortfarande, men ligger på is för tillfället eftersom vi satsar all vår energi på The Charade i dessa dagar. Det är roligare att göra låtar nu när vi är flera som bidrar.

Hur kom det sig att ni bildade band ihop?
Magnus:
— Jag kände under lång tid att det fanns mer att ge. När inte de andra orkade fortsätta så försökte jag i alla fall göra låtar för att i slutändan hitta något sammanhang. Chansen kom när jag träffade Micke på ettnolletts 20 års-jubileum på Mondo förra året. Jag spelade plattor och vi började snacka. Det fanns en gemensam nämnare i 1960-talets harmony/soft pop. Vi hade stött på varandra då och då ända sedan mitten av 80-talet då bägge sysslade med nån form av musik. Jag föreslog helt enkelt att vi skulle försöka göra nånting tillsammans. Jag hade låtar och Micke hade låtar + en sjungande hustru — Ingela. Det kunde ha runnit ut i sanden, men jag kontaktade Micke redan veckan efter och han skickade en CD med bakgrunder och jag en CD med i princip färdiga låtar. Micke och Ingela tyckte att det var skönt att låta någon annan skriva texterna för en gång skull och jag var sugen på att göra det. Perfekta förutsättningar med andra ord. Ett halvår senare hade vi sex-sju färdiga låtar och lilla skivbolaget Skipping Stones i Oakville, Connecticut i USA fastnade. Sen blev det snabba ryck. Deadline bestämdes. Bolaget började göra omslag och promotion när vi fortfarande hade tre-fyra låtar kvar att göra. Vi var väldigt effektiva. Samtidigt väntade Micke och Ingela en bebis, vilket gjorde att tidsschemat blev ännu mer pressat. Vi hann klart med nöd och näppe.
— Det känns som en nystart. Vi har hållit på så länge så man kan jobba relativt avslappnat. Ingen av oss räknar med att bli popstjärna, åtminstone inte i Sverige för här bryr sig ingen om den här typen av musik. Vi vill bara göra riktigt bra pop.

Mikael:
— Vi är jättenöjda med skivan. Det är verkligen en nytändning att skriva låtar tillsammans med Magnus.

Vad händer härnäst?
Magnus:
— Vi jobbar på ett nytt album som ska komma ut i början av nästa år. Efter det kanske man kan börja fundera på eventuella liveframträdanden.