SERIAL CYNIC
Manifesto Pessimisto
(Startracks/House Of Kicks, Star 7539-2)

Det ska väl sägas på en gång att det här normalt inte är en typ av musik jag lyssnar på och uppskattar. Jag är inte säker på att jag gillar det här heller. Men här finns något — en desperation, innerlighet och intensitet som fascinerar och får mig att vilja lyssna på skivan om och om igen.
Pelle Gunnerfeldt från Fireside har producerat och likheter mellan Serial Cynic och Unsane har nämnts. Bandets sound ligger väl egentligen någonstans däremellan. Det är råare och tyngre än Firesides, men inte fullt lika kompakt som Unsanes. Det är ändå, som sagt, intensiv musik som kräver lyssnarens uppmärksamhet.
Den värld Malin Franzen, Anna Wagner och Molly Olsen tar oss en rundtur i är inte vacker. Gitarren skräller, basen mullrar och även om befriande humoristiska inslag finns (t ex Antonio Banderas “gästspel”), så är den allmänna stämningen i texterna cyniskt föraktfull, riktad inåt såväl som utåt.
Det här är en skiva som garanterat inte lämnar någon lyssnare oberörd. Med det sagt tror jag att jag lyckats bestämma mig för att jag tycker det här är en riktigt bra rockplatta ändå.