Här är dom igen! INTERMISSION från Skånska Simrishamn! Sist så spred jag lovord över bandet efter deras debut-LP ”Skywalk” som släpptes för ca. 1 år sedan.
I mitt och mångas andra tycke så var Intermission förra höstens stora pophändelse i landet, men mottagandet blev inte alltför storartat bland kritiker och skivköpare, men vad ska man egentligen ha för förväntningar i ett musikaliskt u-land som Sverigemarknaden här är ju hopplös… Det kanske trots allt börjar att ljusna nu… vi har ju bra exempel som WANNADIES och exempelvis EASY…
INTERMISSION är inte steget långt efter musikaliskt sett om vi ska jämföra med ovannämnda band och det behövs förmodligen bara en liten extra kick från något större bolag som kan lyfta bandet upp på den gällande nivån.
Men enligt bandet och som vi alla vet så får man ju inget gratis här i världen, det är bara att leva på hoppet.
På Hultsfredsfestivalen i år så spelade bandet samtidigt som THE SINNERS och DAN REED NETWORK och det gjorde att Intermission aldrig fick chansen att ”nå fram” till sin rätta publik, när jag anlände till konserten på stora dansbanan mitt på festivalområdet så stod ett 20-tal personer runt om dansbanan, i mitten var det i stort sett öde. Jag plus ett antal vänner kunde inte motstå att släppa lös för det lät mycket bra och jag vet ju att de är bra live sen tidigare. Tord Johnssons gitarr river och sliter samtidigt som den låter mjuk och fyllig och Lars Yngves lena stämma blir en stämningsfull kontrast till gitarren.
Intermission är i sin helhet ett kompakt och energifullt rockband och ska man dra jämförelser i musikvärlden så ligger grupper som tidiga U2, Byrds, Smiths och The Church nära tillhands och det är ju inga dåliga referenser.
Bandet har redan spelat in låtarna inför deras andra LP som troligtvis släpps i Februari, det blir en hel del överraskningar enligt bandet och jag gissar att fantasin har fått ett större utrymme i studion den här gången.
Närmast på schemat för Intermission är en promotionspelning i Tyskland och ett antal mindre spelningar i södra Sverige. Bandet är också aktuella på den kommande samlings-LP’n som planeras just nu från Delicious Goldfish Records/Rainbow Music så håll gluggarna öppna…

Det första man brukar undra över är hur det hela egentligen började?
— Vi blev Intermission av en ren slump när vi möttes och spelade ihop första gången, det var 1985.
Om jag inte misstar mig så har ni en del förflutet i diverse andra grupper innan ni blev just Intermission?
— Ja, det stämmer. Det hör väl till att vara med i några konstellationer innan man finner den rätta kemin i den rätta gruppen. Per Möller (Bas) var med i ett annat band när Intermission startade. Men vid ett tillfälle så ringde vi Per när vår ursprungliga basist inte kom till en repning och han dök upp och på den vägen är det.
Vad hade ni för inställning till musiken innan ni började?
— Vårt främsta mål var ju att bli ett band, att skriva vår egen musik och texter, en del av oss hade tidigare spelat mycket covers i andra band…
Tror ni att andra blivit inspirerade av er och själva tagit till instrumenten?
— I vår närmaste omgivning så har vi nog gjort det, Simrishamn är ju inte så stort…
Hur är det att vara skåning?? (Ehh… he…??)
— På den frågan kan vi varken svara ja eller nej… snarare tvärtom!!! (Ehh… jaa… hmmm… förstår…)
Berätta lite om er själva som personer?
— Vi är fyra ganska olika människor med fyra ganska olika influenser och favoritband. Vi lyssnar på allt från Hendrix, The Who, Smiths till Yes technoflash. Allt detta plus våra egna idéer blir så småningom Intermission. Vi är alla födda 1963 och har ett genuint musikintresse… Samtliga började spela så smått i 15-års-åldern och musikintresset har överlevt trots andra lockelser och villospår. Vi är lika viljestarka och har en seriös inställning i grund och botten, men vi har förbaskat roligt när vi är ute och spelar, distansen måste helt klart finnas där!!!
För att återgå till det här med Skåningar, min bild av Skåne och skåningar är att de flesta är feta, snackar som gåsar och spelar rotig råckenråll, er åsikt om det?
— Vi bevisar väl motsatsen hoppas jag??!! (Tycks aldrig få bevis på det här med… hur det funkar… Skåne alltså??)
Vad tycker ni annars om klimatet musikaliskt sett i landet?
— Det går ganska trögt… Sverige är lite av ett u-land inom musiken; producenterna spelar i regel bara det som är inne, men det finns ju en massa trevliga rockklubbar, rockföreningar och så Ett Noll Ett förstås!!! Branschen i sin helhet är ju koncentrerad till storstadsregionerna där det finns mest underlag. Där är det nog lättare att skaffa kontakter med andra musiker, arrangörer, producenter och att rentav bli ”upptäckt”. Vi försöker att vända vårt geografiska läge till något positivt. Vi har exempelvis mindre konkurrens här och vi har aldrig blivit färgade av trender, så vi har fått utveckla en personlig stil i lugn och ro.
Vad tycker ni generellt om Svensk rock idag?
— Det finns en hel del bra…
Hur ser ni på situationen i Malmö?
— Vi har spelat en hel del där och vårt första skivbolag HSM ligger i Malmö/Lund-regionen så det är en knutpunkt för oss. Vi tycker att Malmö är okey och det ena giget är sällan likt det andra, man kan som sagt inte generalisera en hel stad…
Ni har ju haft lite otur när det gäller publikresponsen, jag tänker bland annat på Hultsfredsfestivalen?
— Vi kämpar vidare ingenting är ju gratis. Så länge vi kör på med vår stil och gör bra musik och anser oss ha något att tillföra historien så jobbar vi på, trägen vinner!!!
Hur mycket betyder då Intermission för er?
— Det betyder förstås väldigt mycket för oss alla att ha förmånerna att få spela ihop. Intermission är vår biljett till att förverkliga det vi verkligen vill göra. Sen så fungerar den sociala biten bra, vi umgås privat och det betyder mycket på längre sikt.
Är ni nöjda med er debut-LP?
— Ja, det var ju vårt mål att få göra en platta och det var jäkligt roligt. ”Skyvalk” har fått mycket bra recensioner och den är även utgiven i andra länder i Europa.
Och vad tror ni om ett mottagande utanför landet?
— Vår skivetikett/bolag HSM håller på att skapa underlag för spelningar utomlands. Vår LP har exempelvis släppts i Tyskland, Österrike och Schweiz, men vi har förresten varit i Danmark…
Hur kommer er nästa skiva att låta?
— Den blir nog lite ”tuffare” än debuten, de nya låtarna pekar på det.
Ni gjorde ju en video på er debutsingel-låt ”Consolation” vad tycker ni om video som medium?
— Det är ju framförallt skoj att spela in en video och det är också viktigt att för en grupp eller artist att ha något att visa upp med den enorma konkurrens som råder. Vi hoppas att vi kan göra fler i framtiden!
Hur tror ni att ni skulle fungera om framgångarna plötsligt kom över er som det gjort för Wannadies som exempel?
— Vi skulle nog ta tjänstledigt från våra jobb och hänge oss åt det vi länge strävat efter, att bli ekonomiskt oberoende måste vara ett privilegium. Fick vi denna chans så skulle det vara kul att spela både legendariska rockscenerna världen över och samtidigt så skulle vi nog försöka att se oss omkring ute i världen samt pröva de lokala lockelserna under en jätte-turné.
Vad gör ni när ni inte spelar?
— Thomas (trummor) flyr helst verkligheten genom film, Tord (gitarr) bygger gitarrer, Lars (sång) spela flipper och dricka coca-cola och till sist Per (bas) som gillar segling.
Hur ser ni på det här med utseende och image?
— Det är bra om en grupp/artist har något speciellt, det kan vara frisyr, klädsel m.m. Publiken ska kunna förknippa bandet med något. I vårt fall så har vi Tord som bygger sina gitarrer och spelar 12-strängad distad gitarr med en nickelkula som plektrum, ett ganska unikt sound!!!
Och era förväntningar härnäst?
— Att det går bra för oss, att vi får ge ut fler plattor, spela in video och koma utomlands och spela.