Det är inget unikt med TERROR POP, men för att komma från en stad som Halmstad har de en särdeles egen profil. Sen 1980 har de varit verksamma och behållt i stort sett samma sättning. Ingen av medlemmarna har spelat i något annat band tidigare. Genom att ha jobbat från grunden och behållt samma medlemmar under alla år har de fått fram en tyngd och målmedvetenhet i sin musik som övertygar. De är var för sig inte speciellt märkvärdiga musiker men tillsammans är de en diamant! Samtidigt har de utvecklat en helt egen, genuin känsla för låtskrivande.
Hur låter då TERROR POP?
En blandning av Hoodoo Gurus, Long Ryders och Flesh For Lulu kommer väl sanningen närmast. Sen ett tillägg av AC/DC’s hårdrockstyngd och Abbas känsla för melodier sitter inte heller helt fel.
Sedan 1982 har de regelbundet spelat in demokassetter och skickat till skivbolag, men kvarnarna maler långsamt. Förlaget Warner/Chapel visade intresse för gruppen hösten 1987 och jobbar sen dess metodiskt och långsamt (?) för att ge gruppen skivkontrakt med något av de stora bolagen. Motgångarna har dessbättre inte knäckt bandet utan istället svetsat samman gruppen på ett helt annat sätt än vad som är vanligt för de som är vana vid framgångar. Fast helt och hållet utmobbade är de inte, de har haft förmånen att kunna etablera en stadig hemmapublik och har alltid fått bra kritik av den lokala median. Däremot har det gått trögt när det gäller spelningar i andra städer än Halmstad.
Spelställen finns visserligen i Halmstad som kan räcka en tid, men det håller kanske de tio första gångerna (eller hundra) sen så vill man göra något nytt. Stämningen på en fritidsgård är inte heller särskilt munter, det blir som att hålla föredrag tycker TERROR POP. Nej, feststämning med mycket alkohol är vad som behövs enligt grabbarna, man ger ju allt på scen och då vill man också att publiken ska kunna ge allt, fortsätter de. Och det är nog sant som de säger, någon riktig rockklubbstradition har aldrig funnits i Halmstad och kommer förmodligen heller aldrig att finnas. Spelningar runtom i landet på diverse udda ställen har ändå med tidens rätt hunnit avverkas i bland annat Varberg, Ängelholm, Åkersberga, Båstad och Vänersborg. Men tveklöst roligaste spelningen var på Cityhallen i Stockholm strax före julen ’89. Cityhallen är också en restaurang med rättigheter och stökig och intresserad publik, ett ställe helt i TERROR POP’s smak.
Inga speciella planer för framtiden är uppgjorda, endast en lågmäld önskan om att med obegränsad frihet kunna ägna sig helt åt musiken. Bandets texter är på engelska, men utan baktanke på utlandslansering, det har helt enkelt bara blivit så för att det så att säga ”hör till”. Fast det vore inte så dumt att spela in plattor som säljer ”hyfsat” och att göra mindre klubbturnéer med 3-4 spelningar i veckan… det står främst på önskelistan för TERROR POP. Stora drömmar för många svenska band, men inte alltför avlägsna för ett band som TERROR POP.

TERROR POP
c/o Enkvist
Klammerdammsgatan 26
302 42 HALMSTAD