HADE HÄR, i min första ledare sedan #21, tänkt skriva något lustigt om Close-Up-redaktionens flytt till huvudstaden. Men två dagar innan lämning nås jag av beskedet att min nära vän och kollega John L. Byström — vår systertidning Sound Affects chefredaktör, för Close-Ups läsare mer känd som KAPITÄL PLEASURE/KAPITAL PUNISHMENT — förolyckats under en semesterresa i USA.
Jag blev alldeles kall. Dör gör ju folk bara i filmer och TV-serier.
Vad säger man? Hur gör man? Vart tar man vägen?

KAN INTE DRA MIG till minnes ens att jag känner någon som gått bort. Förvisso var jag i fjol på ett bröllop i Stockholms skärgård som urartade i den bisarraste av Monty Python-farser — en äldre man avled i hjärtattack mitt framför ögonen på alla festglada släktingar. Sa någon ”Fyra Bröllop Och En Begravning”?
Mina farföräldrar dog när jag var liten, likaså morfar, så det minns jag inte mycket av.
Men John…
Min bäste vän är borta. Det gör så fruktansvärt ont.
Tomhet. Vem ska jag nu sena nätter diskutera senaste avsnittet av ”Dawson’s Creek” och ”Beverly Hills” med? Vi som så gott som dagligen brukade skratta åt de roliga ”Simpsons”-figurerna på våra hårddiskar. Lyssna på de senaste romantic doom death goth-metal plattorna eller någon lättsmält poppunk i BRACKET-skolan över en kall öl får jag fortsättningsvis göra ensam.

JOHN OCH JAG offrade allt för våra tidningar — familj, sambos och vänner. Inget var viktigare än Musiken.
Vi drömde om världsherravälde — vi gjorde ju faktiskt de bästa musiktidningar detta land skådat — och skrattade skadeglatt åt våra konkurrenters blundrar. Jublade i högan sky när annons- och tidningsförsäljning slog rekord på rekord.
Det som gladde oss mest efter tio års envist stirrande i datorskärmarna på Drottninggatan 63 A i Norrköping var när vi under förra årets Hultsfredsfestival tillärades P3:s och Rockpartys Jubileumsstipendium. Äntligen respekt från branschen.
Nu kunde inget stoppa oss — trodde vi…
Saknaden är enorm.

Robban Becirovic, chefredaktör