Jaha, så skulle man ut på ännu ett äventyr. Efter lite tjatande på min stackars mamma fick jag lov att åka till Trollhättan och deras västgotafestival. Fick även en reskassa på +400kr. Räcker egentligen inte långt, men allt går ju bara man vill. Fick även med mig min kära vän Kerstin, hon följde med eftersom att det var rave på festivalen. Kerstin gillar tekno… 🙂
Så, på fredag eftermiddag efter skolan så gick vi ner till soliga varma växjö city. Hade ej planerat när vi skulle åka eller nåt, men när vi tröttnat på att gå på stan. (Man gör lätt det i Växjö, en gata som man kan ganska bra nu…) När klockan var 16:55 så sa vi ”okej, nu åker vi”. Och vi hade tur för när vi kom till stationen så gick det ett tåg klockan 17:10 till Göteborg. Vi gick på, åkte 10 minuter ståendes utan biljett, jävligt nervösa… Sen så gick vi in på en toalett, det har funkat förut att lura av SJ på pengar så varför skulle det inte funka idag. Vi slumrade till lite grann ibland, som tur var så var odören ganska neutral på just denna toa. När vi kommit förbi Värnamo så hoppade vi till av tre hårda knackningar på dörren. Hjälp! Det måste vara konduktören tänkte vi direkt. Snabbtänkta Kerstin reste sig upp och svarade konduktören med ”ja, ett ögonblick bara”, därpå vände hon sig till mig och sa ”spela att du mår dåligt eller nåt…” varpå jag svarar ”nej jag kan inte…” inser sedan när dörren öppnas att det är bara att spela med.

— Jaha, hur var det här då? Är det någon som inte mår så bra?, säger konduktören som för övrigt liknar min gamla fysiklärare, lång, smal med lite skägg… hm…
Vi börjar att spela upp värsta scenen, om att jag mår dåligt, att han HAR klippt våra biljetter men han vill förstås se dem ändå. Kerstin hämtar våra väskor jag börjar febrilt leta igenom min, men såklart det ligger ingen biljett där. Jag börjar pressa fram tårarna och blir lite smått hysterisk. Vi får gå ut och sätta oss, allt slutar med att vi får betala 65kr var till Göteborg. (kostar egentligen 190kr Så vi slapp undan rätt lätt fast skämdes oerhört. Usch… det var hemskt.

Vi kom iallafall till Göteborg, väntade i 2-3 timmar på bussen som skulle ta oss till VBG.
Vi träffade på några trevliga knarkare i Nordstan… Jag började diskutera veganism med en, lite småroligt. Hans kommentarer var typ ”öh… men du… va… äter tigrar lejon eller, va?” ”vi kan väl för fan inte käka gräs” Ja, men vad kan man begära. Försökte iallafall förklara lite men det gick tyvärr inte så bra, sen så visste man ju aldrig vad han kunde hitta på ifall han blev riktigt arg på mig. Han verkade inte kapabel till så mycket i och för sig efter allt han hade hävt i sig. En annan frågade ifall vi hade någonstans att bo, annars hade han 3 lägenheter och en båt, jo man tackar. Sen skulle han sticka ner till Danmark i tre veckor så att ingen visste var han var, det är så när man är kriminell förklarade han. Och vi skulle aldrig börja röka brass för det hade han gjort i 25år och det var ett helvete. Vad kan man göra eller vad ska man tänka när man möter sådana människor. Själv så tänkte jag… vad ska man göra, har jag rätt till att tycka att de är dåliga människor, tycker jag sämre om dem än en som går förbi i kostym och portfölj och har allt det där som inte han har? Vad är skillnaden mellan dem egentligen? Vad var det som gjorde att de ramlade åt olika håll i livet. Jag tror på något sätt att de ändå är de människorna som knarkar, går på gatan, är alkoholister osv som egentligen skulle kunna gjort något vettigt och tycker bra grejer och så. Jag vet inte, ingen kan väl förtjäna att leva så? Jo, i och för sig det finns väl människor som förtjänar det, men de som lever så idag, på riktigt, förtjänar de det?

Väl framme i VBG, klockan var 1-2 på natten. Min kompis Anna visste inte när vi skulle komma, så hon låg såklart hemma i sin säng och sov. Vad skulle vi göra, vi kunde ju inte gärna sova ute…
Min vän Anna bor på tredje våningen i en villa, under henne bor en sovande familj och gamla tanter. Ville inte gärna knacka på deras fönster och skrämma ihjäl dem. Dörren upp till Anna var nämligen låst. Först så började vi slänga sten på hennes fönster, det var dock lite svårt att träffa hennes fönster eftersom de hellre gärna träffade fönstrena längre ner. Men det fanns en brandstege som ledde ända upp till Annas balkong, så jag började att klättra. Livrädd för att stegen skulle lossna eller att jag skulle ramla ner eller att någon i huset skulle vakna och ringa polisen. Kom tillslut upp och klättrade över balkongräcket och knackade på. En yrvaken Anna öppnade…

Nästa dag tog vi bussen till THN och letade upp en affisch som kunde säga oss var festivalen var. THN var förvånande stort ändå, tycker jag på tal om inget. När vi fått reda på att festivalen var i Folkets park så skulle vi nu bara ha tag på pengar. Minuten i GBG hade ej fungerat, vår vanliga tur… och varför skulle THN vara bättre än GBG, nej där fungerade minuten inte heller, tack för det sparbanken. Så vi var panka, utom Anna som hade 75kr, så hon kom in till festivalen eftersom inträdet var 50kr. Vi andra fick stå utanför gallret och längta in, med blöta fötter. (Det ösregnade på morgonen och med mina stackars basketskor håller man inte fötterna torra) Kerstin och jag stod där och tyckte synd om oss själva… sen kallade vi dit en ordningsvakt och berättade hela vår historia… så vi fick komma in ändå, ifall vi lovade att sätta in pengar på deras postgiro, och det gjorde vi såklart. VARMT TACK! Så då hade vi äntligen kommit ända fram. Klockan var väl framåt ett på dagen och det var inte så värst mycket folk. Västgotafestivalen bestod utav tre stycken scener en liten skateboard ramp och ett tekno dansgolv för räjvet (kunde inte låta bli). Vädret var som sagt inte särskilt bra, det hade dock slutat regna men det var inte värst varmt, men okej.

Ska vi se här vilka band som jag kommer ihåg och kan nämna något om.
Roarkit, ett band från THN som spelade covers på RATM och några egna låtar oxå tror jag. De var väldigt bra, väldigt lika RATM men det gör väl ingenting eftersom RATM är bra och de var ingen dålig kopia tycker jag. Sångaren hade otroligt snyggt blått hår…
Cirkus Miramar! De var orginella… med en galen sångare och medlemmar med bl a fiol och kastanjetter framförde de musik som man kanske kan beskriva som… vis pop liknande hysteri, kanske… Tror att de var från Alingsås. Måste citera en rad ur en av deras låtar ”man ska inte man ska inte man ska inte man ska inte man ska inte suga i sig kokain” så… De presenterade sina låtar på ett orginellt sätt oxå. Typ, ”nu ska vi spela en cover på Toto:s live inspelning i Tokyo 1983” ungefär, eller ”nu ska vi spela en ballad, det är ju trots allt en festival” ja. Jag gillade Cirkus Miramar, tror inte att jag var den enda eftersom det var mycket folk i det stora tältet då. De andra scenerna låg i en ”lada” och i ett litet tält.
Ett band på festivalen bestod utav endast det kvinnliga könet, trevligt och kul. Sorgligt att det bara var ett. De spelade pop tror jag det kallas, de var väl duktiga och så, men det var ingen musik för mig personligen, men de fanns ju andra där som gillade dem såg jag. Kommer ej ihåg vad de hette.
Ölhävers… inga kommentarer mer än att jag tycker inte att det är så trevligt att kasta öl på publiken.
STAB! Stab är ett fenomenalt (trött på ordet bra) HC band från VBG som jag sett några/nån gång förut. Måste bara kommentera Alex (sångarens) fina Mouth tröja. Jag tror de spelade som det 2:a bandet på festivalen, men de var rätt mycket folk ändå. Blev tyvärr ingen mysig HC stämning bara, men vad kan man begära mitt på dagen i ett tält i folkets park, men de lyckades bra falla fall. Alex berättade även att man ej blev snyggare av att dricka sprit och att de ej åt kött, för de som ej tänkt på de innan. På festivaler har man ju chansen till att berätta om veganism o sXe för de som ej funderat på det, till skillnad från vanliga små spelningar då alla redan vet vad det handlar om. Annars så rekommenderar jag att se/lyssna på Stab i en mörk och mindre lokal full med människor som uppskattar musiken.
Monster, hrm… alla verkar gilla Monster, så jag o Kerstin gick ner till THN centrum och köpte bananer… missade vi nåt?
Sen pågick det ju även en skateboard tävling vid dansgolvet där det skulle bli rave så fort som solen gått ner. Kollade lite grann, de var väl duktiga, ja mycket duktiga när jag tänker efter. Om jag jämför med mig själv som har prövat att skejta en gång på en bilparkering och jag drattade dit rätt rejält, fick bakåt svikt och trodde jag skulle dö, fick dock bara några snygga blåmärken. Tja, nog om mig, han som vann fick 500kr och de andra 100kr, så efteråt tänkte jag att man nog skulle försökt iallafall, bara för att man är tjej oxå. Varför var det ingen flicka med? Synd.
Sen började tillslut det sk ravet. Det var kul där inne för det var ganska blandat med folk och det är kul att se på alla när de dansar, så många olika rörelser. Själv så kan jag inte hålla ordning på alla olika grenar i teknon, goa, trance, acid och allt, for mig låter det typ likadant, men jag gillar det ändå i måttliga mängder. Blev ganska pumpad med det i högstadiet eftersom jag hade några klasskompisar som var sk räjvare, då hatade jag det men idag så är det okej. Kerstin var i extas där inne eftersom hon älskar musiken och att dansa. Mina fötter blev varma i alla fall.
Sen lämnade jag Kerstin och begav mig till ladan där Refused skulle spela, jag älskar refused men efter denna spelning så förstod jag att jag nog ändå tröttnat lite grann. Ladan var fullpackad med folk, rätt mycket röj, fast det kändes rätt jobbigt där inne i smeten. Så jag varvade med att stå vid sidan och bara lyssna och titta ibland. Så det var väl faktiskt den sämsta Refused spelningen som jag vart på, tyvärr, eller ska man säga minst bästa kanske, för de är ju aldrig dåliga. Efter Refused spelade Latin Kings i det stora tältet, kände mig lite tvingad till att se dem, de är ju lixom Latin Kings. Ja, kul att se, alla i bandet (?) alla sångare hade champion tröjor på sig och lite guldkedjor, kunde de varit sponsrade? Nä men de var rätt okej stämning där inne. Rätt okej stämning på hela festivalen faktiskt, inga bråk och så vad jag såg. Fast jag tror det var en som bröt benet på Refused spelningen, usch, jag redigt rös när jag såg det, smärta är så hemsk.

Västgotafestivalen var ganska trevlig, men inte överdrivet rolig kan jag inte säga. Jag hade nån konstig stämning i mig den dagen oxå, vet inte vad det var riktigt. Det var bra att de hade rave samtidigt som alternativ. Dåligt pris på korvbröden 5st för 20 kr. Kanske lite torftigt utbud på musiken, för mig iallafall. Fast lite tråkigt, vet inte ifall det var mitt fel eller ifall de flesta kände så.

VBG… dagen efter.

Spelning på cafe eloge med Frodus, Uncle, Ultimate Concern… + ??????
Hade inte denna spelning ägt rum dagen efter så vet jag inte ifall jag hade åkt upp. Såg Frodus på Vänersrocken och blev fast. Trodde att Nine skulle spela oxå men där tog jag tyvärr fel, blev lite besviken. Sen var det sagt att Saidiwas och Bloodpath från Umeå oxå skulle komma men icke kom de. Var lite trött den här dagen och den konstiga stämningen höll sig kvar, men jag hade rätt kul ändå. Ultimate concern var bra, Uncle som jag bara hört om förut var helt suveräna, galna, bra. Frodus var bäst. Fast de spelade ej Working at the factory, synd. Härlig stämning när de spelade. Efteråt var jag tvungen att fråga sångaren om varför de hette Frodus och varför deras skiva heter 22-D10, så… han förklarade att Frodus var nåt avsnitt ur en tvvserie med apor… hrm… jag fattade inte helt så jag kan skriva fel, men nåt sånt sa han. Och 22-D10 var ett område på kartan, ni vet bokstäver i ena kanten och siffror i den andra, vilket område tänkte jag inte på, men kanske Washington DC? Ja, lite luddigt men…