TROTS ÖVER FEMTIO englandsspelningar i våras har JENIFEREVER bemötts av en nästan kompakt tystnad på hemmaplan. Lägg där till: bandets övriga englandsrundor och det blir nästan pinsamt uppenbart hur begränsat Sverige är som musikaliskt land. Visserligen har bandets senaste skiva, Choose a Bright Morning, inte ännu släppts i Sverige. Det är det engelska skivbolaget Drowned in Sound Recordings som står bakom släppet, så det är givetvis för att backa upp skivan som bandet befunnit sig på de vänstertrafikerade vägarna så pass länge. Och det går onekligen bara bättre för bandet, åtminstone om man ska tro trummisen Fredrik Aspelin som påpekar intresset bara ökar i England.
— I och med att vi spelat så mycket i England får folk upp ögonen för oss hela tiden vilket bidrar till ny och större publik. Senaste turnén innehöll enligt mig några av de bästa spelningarna vi någonsin har gjort, men sedan finns det ju såklart en del stolpskott som man aldrig verkar komma ifrån.
Kanske är det orättvist att klaga på det svenska musikklimatet, det finns givetvis ett antal enkla variablar som säger att det är enklare att slå i England; befolkningsmängden, en större scen för den sorts musik JENIFEREVER spelar och större mångfald av band, spelställen och media. Fredrik menar att Sverige befinner sig i ett sorts ”Sonic-monopol”.
— Just nu känns det som att bara en viss musik går hem i Sverige. I ett större land som England kan många olika stilar vara hur stora som helst. Det trivs jag med.
Bland annat har JENIFEREVER öppnat för Isobell Campbell (mest känd för indiepop-publiken som före detta medlem i BELLE & SEBASTIAN), och nu senast gjorde de några spelningar med APPLESEED CAST i bland annat Paris och London. De har också spelat med mindre känd band som 65 DAYS OF STATIC, ILIKETRAINS och GET CAPE, WEAR CAPE.

DET VAR 2004 som jag, och många med mig, definitivt upptäckte JENIFEREVER. Visserligen hade jag hört dem förut utan att riktigt imponeras. Annat blev fallet när deras fyra låtar lång ep Iris snurrade hela sommaren i min stereo. Här hade gruppen hittat ett eget uttryck, och de kändes mer än bekväma i den nya kostymen. Jämförbara med LOGH och med långa sträckor av melodiös briljans, men med ett annat tilltal. Förmodligen andas både LOGH och JENFEREVER svenskt vemod och det är därför lätt att jämföra banden, men egentligen är jämförelsen inte perfekt. Om inte annat tycker jag mig märka ett klart släktband med amerikanska AMERICAN FOOTBALL, ett band som gjorde en skiva men som efteråt blivit mångas favoritband. AMERICAN FOOTBALLs musik präglas av långa melodiösa stycken och sparsmakade sånginsatser, men framför allt är det kanske i användningen av trumpet där den verkliga likheten ligger.
Man skulle kunna förse AMERICAN FOOTBALL med en slags amerikansk postrock-etikett, som i sådana fall skulle bli applicerbar på JENIFEREVER. Om den europeiska ådran av postrock är tyngd av stökiga gitarrer och tjocka, malande trummor och ångest, är den amerikanska varianten renare och klarare. Det gemensamma blir postrockens återkommande kännetecken: melodier, harmonier och avsaknaden av sång. Själv säger Fredrik att de brukar jämföras med SIGUR ROS «för att vi båda kommer från Norden». I samma andetag som jämförelsen med SIGUR ROS brukar nämnas ord som «vidsträckta glaciärer» och «viskande landskap», något Fredrik bara tycker är patetiskt.

I VÅRAS KOM gruppens albumdebut, Choose a Bright Morning. En skiva vars tillkomst kan tillskrivas fler olika städer. Bland annat spelades den in i en fabrik i Umeå, en stuga utanför Uppsala och i en teater inne i Eskilstuna.
— Vi hade inte råd eller möjligheten att vara på ett och samma ställe under hela inspelningsperioden, förklarar Fredrik.
— Det tog ett halvår att få skivan helt klar. Vi spelade in det mesta själva och det var ganska påfrestande att flytta runt alla grejer hela tiden, det tog en del fokus från själva inspelningen. Innan hade vi som mest spelat in olika ep:s och var ovana att spela in så här många låtar under längre tid, men för att vara första albumet så gick det förvånansvärt bra.
Vad handlar skivan om?
— Jag tror att den handlar om olika saker för alla oss i bandet. För mig handlar den om perioden i mitt liv under tiden som vi gjorde allt som har med skivan att göra helt enkelt. Den handlar om det du vill att den ska handla om.
Har skivan uppmärksammats i Sverige?
— Den har som sagt inte släppts här än och vi har inte velat sprida runt den för mycket innan den släpps. Om folk läser någon recension eller vad som helst som får dem att bli sugna så vill man att skivan ska finnas tillgänglig att köpa.
Vad vill ni säga och uttrycka med er musik?
— Det finns mycket musik som är bra men inte så många som väcker starka känslor hos folk. Det vill jag göra.
Hur ser framtiden ut för bandet?
— Vi har precis börjat repa igen och börjat planera för en europaturné i vår. Situationen för oss känns som det jag hörde på Ricki Lake nyss: «Framtiden är så ljus att jag måste ha solglasögon».

www.jeniferever.com
www.myspace.com/jeniferever

Choose a Bright Morning är recenserad i detta nummer.