Då var det dags för den första en hjälte talar, och vi börjar ju så klart med hjältarnas hjälte; Pär Hansson, han som spelar i B.S.P. Nå vad kan jag säga, det ska bli skoj och se hur man kan utveckla det. Jag gav honom en uppgift, den var: gör vad du vill. Så hära blev det:

Den här gången hade jag tänkt berätta lite om inspelningen av BSP:s första demo och allt vad den förde med sig. Den spelades likt vår andra demo in i Moose Universal Studios. Vi har valt den studion för att uppleva en naturnära känsla, eftersom producenten är en älg. Nog med mellansnack nu.
“Det var en solig dag i slutet av maj, närmare bestämt den 28:e, och jag inledde dagen med ett telefonsamtal till Abris som resulterade i att vi bestämde oss för att möta upp utanför slakteriet, som ligger nära i anslutning till inspelningsstudion. Vi tänkte att om vi valde en sådan mötesplats så skulle vi slippa alla brudar som alltid hade en tendens att dyka upp på samma platser som vi befann oss på. Jag greppade min gitarr och traskade till vår trummis Steen, och tillsammans påbörjade vi vår färd mot slakteriet och Abris.
Efter ungefär tre minuter var vi framme, men Abris syntes inte till. Däremot såg vi en skara kjoltyg som omedelbart kastade lystna blickar åt vårt håll. Vår plan hade misslyckats. På något sätt hade de luskat ut var studion var och sökt sig dit. Efter ytterligare några minuter skymtade vi Abris bort vid horisonten och ett sus hördes från brudarna. Vi snackade lite med honom och satte sedan kurs mot studion. Pälsburgarna följde fnissande efter oss och utdelade idel trånande blickar mot vårt håll.
Väl framme vid studion, började vi att lägga grunderna för låtar som t.ex. DEATH AND DOMINATION, THE JESTER, B.S.P, och HYPNOTIC ICONS. När vi kommit så långt ringde klagande grannar till studion och gnällde över att en grupp skrikande tjejer väsnades utanför. Vi var alltså tvungna att släppa in dem i studion. Det var då det började spåra ur. Efter detta fick vi inte en lugn stund. Det var ganska varmt och kvavt i studion och därför tog kjoltygen av sig till bar överkropp (!!) vilket försatte oss i en lätt distraherande situation. För att Abris och Steen skulle ha en chans att avsluta resten av låtarna var jag tvungen att uppehålla tjejerna. Tillslut befann jag mig i en soffa tillsammans med sju flickor, sedan minns jag inget förrän jag vaknade två och en halv timme senare med en lätt avsaknad av must. Tjejerna var helt nakna och såg nöjda ut eftersom de verkade ha smörjt kråset rejält. Men de ville tydligen ha mer. Jag smet raskt in i studion för att byta av Stenka & Abris genom att lägga på gitarr på alla låtar. De insåg vad deras plikt var, så de gick in till burgarna och beställde ett skrovmål…
När jag var mitt uppe i solot i PIPE OF PEACE kom två av flickorna in och började ta för sig av klobban och scrotum. Därför fick solot en något svävande abstrakt karaktär. När alla gitarrpålägg var klara och all sång var färdig, tog vi itu med brudarna på allvar. Till slut befann vi oss alla på toaletten, som för tillfället vibrerade av extas. De sexuella aktiviteter som bedrevs där, använde Gud som mall när han skapade begreppet maraton-gruppsex.” Det var allt för den här gången, nästa gång ska jag berätta om några viktiga spelningar vi gjort.

Pär Hansson (Gitarrist i Partybandet BSP och även i Refused)