“Hjärnskadade zombies” var SA-skribenten Ninni Brunnbergs obarmhärtiga utlåtande om Stockholmsgruppen SexSexSex. Faktum är att det ligger något i det. Men de är ganska bra ändå.

I skrivande stund ligger SexSexSex i skilsmässa. Och det är inte första gången.
— Andregitarristen B Moth Flom (Mats From) och maskinoperatören Lord Crumb (Figge Welin) hänger på en skör tråd, meddelar vokalisten JJ Decay (Jorma Jern). Fast eftersom dessa två är relativt nya i gruppen, kom med ’93 respektive ’92, så det är ingen “big deal” att dom får kicken — vi hittar alltid nya kompetenta musiker.

Några av bandets influenser heter Sex Pistols, Misfits, Alien Sex Friend och Cramps. Eller, det var vad JJ Decay och gitarristen Damien (Claes Damberg) lyssnade på när de “sparkade igång” Sex Sex Sex för snart nio år sedan. Idag, uppger JJ Decay/Jorma, tittar de på splatter/gore-rullar istället (från samma släkte som The Mobile Mob, reds anm). Menar att det “ger mer”. Han har inte mycket till övers för Sveriges rockscen idag.
— Det finns alldeles för få bra grupper, de enda bra jag kan komma på just nu är The Mobile Mob Freakshow (vad var det vi sa, reds anm), In The Colonnades och The Skulls. Vi ser det som vår stora uppgift att sno tillbaka underground-scenen från dom så kallade “punkbanden” som egentligen spelar någon slags usel popmusik. När blev det förresten rebelliskt att kränga skivor på Statoil och diverse stormarknader? Såg till exempel häromdan ett band, namnet har jag lyckligtvis förträngt, på TV4 som sade sig spela hardcore men lät som Magnus Uggla ’79.

Vidare har JJ Decay en del att säga om bandmedlemmarnas planer med musiken och livet i allmänhet.
— Målet är att vi håller oss i skinnet eftersom vi är upptagna med att spela musik, med allt vad det innebär. Gjorde vi inte det skulle vi säkert sitta inspärrade på ett dårhus eller fängelse vid det här laget. Det finns, utan att nämna några namn, nämligen potentiella seriemördare i gruppen och till skillnad från vissa andra i bandet — inte heller nu några namn nämnda — så är skivorna vi gjort, och kommer att göra, dom enda “barn” jag tänker avla. Att yngla av sig knodd ingår helt enkelt inte i mitt rock’n’roll-liv och leverne. Sånt kan andra syssla med. Mitt mål här i livet är att släppa så många skivor jag hinner innan jag kolar och tjänar jag nåt på kuppen så super jag upp stålarna innan nån annan hinner säga “skål” — that’s it!

Eftersom SexSexSex inte går ihop rent ekonomiskt jobbar alla bandmedlemmarna utom Akashas intervjuobjekt (varför blir vi inte förvånade?? reds anm).
— Jag är ett jävla alkoholiserat socialfall. Vid de tillfällen vi får en stund över i våra hektiska liv kollar vi på våldsfilmer av den värsta obscena sorten, förutom Lord Chumb som också spelar rollspel, krigar paintball och river väggar i sin villa med sitt eget huvud som enda tillhygge.

Ett av de senaste släppen är mini-CD’n “Freaks — We Who Are Not As Others”. Den titeln vill JJ Decay förklara med det han redan sagt, att de är potentiella massmördare.
— Egentligen tror jag inte att vi skiljer oss så värst mycket från andra eftersom jag tror att alla egentligen är kapabla att mörda, allting handlar om att passera inbyggda spärrar. Jag tror också att alla, antingen medvetet eller omedvetet, hela tiden höjer ribban för det tillåtna. Det tycker jag är bra. Människor bör vidga sina vyer till och med mer än de gör.

Lämnar dessa uttalanden oemotsagda. Men:
Kids — don’t try this at home!