Ja, här kommer en intervju med lokala bandet AntiToy som jag valde att ta med. Dels så känns det jävligt bra att ta med ett band från stan som kanske inte så många känner till än. Sen så tycker jag att det har varit lite väl mycket idiotiskt skitsnack bland folk här i krokarna. Verkar som att det är lättare att klaga och gnälla på folk än att stötta dom som verkligen vill någonting.
Okej, jag ska inte kasta ifrån mig allt ansvar heller. Visst har det hänt att man har sagt någon onödig grej någon gång. Därför vill jag be om ursäkt lite granna om det har förekommit några sådana saker. Tycker att man ska ställa upp för polarna och gå på alla spelningar, inte bara om det kommer något häftigt band hit. Att skylla på att man inte orkar eller hellre drar på krogen är bara patetiskt.
Nu kom jag ifrån mig lite, men här kommer i alla fall intervjun! /Anders.

Ja, börja med standardköret, typ vad ni heter, lite om bandet osv…
Jahapp… Ulrika Hamrén (sång och gitarr), Monika Jonsson (gitarr och sång), Erika Henriksson (trummor) och Stina Modigh (bas) bildade AntiToy för drygt 1.5 år sedan. Har spelat och uppträtt ett tiotal gånger i Östersund, men även i Sundsvall o.dyl. Kom på idén med att bilda band helt apropå. Ingen av oss hade tidigare rört ett instrument, och fick vår första spelning endast 2 veckor efter första repet. Sedan dess har allt rullat på, och nu satsar vi lite högre — spelar in demos och letar spelningar runtom landet.

Ni har ju spelat in en ny demo alldeles nyligen. Jag måste säga att ljudet var mycket råare än på den förra, är det samma person som har spelat in skiten? Är det något som ni kände att ni skulle kunnat göra bättre såhär nu i efterhand?
Det är samma personer, Johan Hjelm och Ekan, som spelat in och mixat skiten. Efter förra demon, som förövrigt var vår första, har vi lärt oss att vi faktiskt kan säga till om vi inte är nöjda över ljudet eller mixningen. Det visste vi inte då och lät dom göra arbetet, därav det skitkassa resultatet. Det är ingenting nu i efterhand som vi ångrar/vill lägga till på Wanted. Möjligtvis att vi skulle kunna lägga till någon låt.

Okej, på förra kassetten så var ju era egna låtar minst sagt rap-metal, (eller neo-metal, jag vetefan vad det kallas egentligen) influerade. Medan dom covers ni körde var på gamla punkrock dängor. Hur kommer det sig?
Punkrockdängorna är jävligt enkla och roliga att spela för det första. För det andra så känns det jävligt skönt att kunna efterlikna de band man lyssnat på i åratal. Det är en känsla som är obeskrivlig (även fast vi inte låter direkt identiska med t.ex Ch77, Coca Carola, Radioaktiva etc etc).
När vi gör egna låtar tycker vi att det är kul att experimentera med olika ”sounds” och slingor. Det vi tycker låter bra, det kör vi. Ingen av oss gillar begränsningar eller vill låsa fast sig på ett enda stil. Dessutom tycker vi att det är jävligt mycket drag i rap-metal. Musik ska man kunna röja till!

Beskriv hur ni låter för dom som inte har hört er än!
Det är rätt svårt att beskriva eftersom vi låter så pass olika i nästan alla låtar. Men något som alla låtar har gemensamt är i alla fall ”fin” sång blandad med rått skrik. Ostämda gitarrer, distad bas, hes röst och en jävla massa raider. Våra egna låtar är musik man kan hoppa tungt, men dock glatt, till. Har nästan alltid ett halvkasst mellanspel och någon refräng som sätter sig på hjärnan på en gång.

Varför tycker ni att Frösön ett sådant fint ställe för? Jag menar, ni skulle ju mer än gärna ta erat pick och pack och komma över hit till paradiset!
Jo, jävlar. Frösön är en kulle där man kan åka pulka om man är fem år.
[Ja, det var ett väldigt moget och utvecklande svar. Sen så är det mycket roligare och vildare att åka på madrass än på en pulka. Kom bort till kärringbacken så ska jag visa er /Anders]

Vad har ni för mål i bandet, är det att spela och ha kul eller kanske något budskap ni vill få fram?
Mestadels är det väl att ha så roligt vi kan med musiken. Att kunna skapa och framföra. Budskapen är också viktiga, men inte lika viktigt som att trivas med det man gör.

Vad har ni för några influenser i bandet, på dom gamla låtarna så var det väl lite Rage Against The Machine som spökade eller? Har ni några förebilder textmässigt?
Det skulle väl i sådana fall vara Downset. Klart att vi har lite rip-offs i nästan alla texter, men i det stora hela så är det våra egna värderingar och åsikter som ni läser.

Hörde att ni skulle på någon liten miniturné norröver, stämmer det, i så fall när kommer den att bege sig och vilka spelställen blir det???
Vi ska på en miniturné söderut. Eller det är inget bestämt. TBV skulle ta hand om det där, men efter två månaders väntan nu, så har vi inte fått något svar. Det är lika bra att ta hand om saker själv. Men om det skulle bli av så tänkte vi i första hand Uppsala/Stockholm. Sedan kanske Malmö/Lund. Vi vet inte än. Vi ska däremot till Boden på Jul-mangel i december och röja loss. Kom dit för faan!

Hur går det till då ni snickrar en låt? Är ni råförbannade och skriver en text, sedan så gör ni musik till den. Eller gör ni några grymma riff för att sedan skriva en krigstext i sista minuten innan ni ska spela in låten?
Det är oftast så att någon kommer med en färdigskriven text till repet och sen kör vi bara på helt enkelt. Hittar på lite ackord och lite slingor och sätter ihop den kommande monsterhiten. Arga är vi inte bara när vi skriver texten, vi är förbannade under hela repet. Krigstext?
[Okej, det där med krigstext var väl inte direkt menat emot er, men ni fattade nog det… /Anders]

Att ni är ett politiskt band är väl inget snack om saken. Vad kan vi göra för att förändra detta samhälle? Att stå och skrika om krig i en kvart lär väl knappast leda till någon förbättring för dom som svälter. Vad vill ni förändra / upplysa / påverka / uppröra / ifrågasätta / engagera / rasera / bygga upp osv… med AntiToy? Är det bara genom instrument ni ventilerar erat missnöje emot systemet?
Nej, vi är med i demonstrationer och föreningar också. Så politiska är vi inte, men vi har så pass öppna ögon att vi vet när något i samhället är fel i alla fall. Vi vill engagera andra mer i feminism, påverka mer i anti-rasismfrågan, upplysa folk om mobbing och ifrågasätta alla toys därute i världen.

I en utav era nya låtar så sjunger ni om alkoholism. Någon textrad går i stil med: ”vi som står bredvid betyder vi ingenting?”. Kan inte en av dom stora anledningarna till att en del till slut blir alkoholister vara att dom inte har några som står bredvid, ingen familj, inga riktiga vänner som ställer upp då det börjar gå utför?
Den texten är jävligt individuell. Texten grundar sig på en av bandets familjemedlemmar, där fallet var så som det står i texten. Anledningen till att många börjar att dricka kan vara att dom har ett problem eller har haft det svårt. Sedan när de fortsätter dricka, det är då vi tror att familjen, vänner m.fl. lämnar alkoholisten. Visst kan skälet till att många blir alkoholister vara så att dom inte har någon som stöd, men det kan vi skriva om i en annan text. Du är alldeles för djup i dina frågor, Anders.

Vilka är skivorna som går på repeat där hemma? Tipsa läsarna om några guldkorn som släppts under året!
Det är väl en jävla massa blandad musik. Ingen av oss gillar samma musik. Men om vi ska slå ihop det mesta så blir det väl en salig blandning mellan Downset ”check your people”, R.A.T.M. ”rage against the machine”, Ch77 ”kröp, gick och skrek”, Kittie ”Spit”, Thåström ”Det är ni som e dom konstiga det är jag som e normal”, Suicidal Tendencies ”prime cuts” och band som; Operation, Linkin Park, Winnerbäck, Hole, Drain och Candysuck. Några guldkorn har fan inte släppts i år.

Någon idé om varför Östersund är ett sådant skitställe? Fan, det enda roliga måste ju vara att gå på spelningar (dom få gånger det händer något) och att dricka vin.
Spelningar i Östersund suger. Det är inte ett dugg kul att gå på spelningar här. Ingen motiverad publik alls. Alla står bara och gapar och klappar händerna på rutin medan man själv inte vågar göra något för att bli utmobbad vid punkscenen. Östersund är ett sånt jävla skitställe eftersom alla jämtar är så jävla inskränkta och snåla. För att ingen släpper in någon annan. Alla håller sig till sina egna hyddor och dricker sina äckliga vinsorter. Östersund är en stad för gamlingar och barn. Inte för galna punkrockers som ni och vi.
Det som skulle göra ett lyft vore väl att arrangera större konserter (i stil med Punkfesten i Umeå), och då syftar vi inte på feministspelningarna som går 1 gång/år. Något större, med en jävla massa band. Konserten kan hålla på i tre dagar, två gånger per år. Då skulle man ha något att längta efter.
Men visst värmer en fylla då och då.

Blir det ofta konflikter inom bandet om hur en textrad ska gå, eller ett riff osv? Jag tror att jag faktiskt har lite svårt att kompromissa, då jag spelade i ett band. Man tycker ju alltid att man själv vet vad som låter bäst / sämst, eller hur? Händer det liknande grejer då ni repar?
Klart som fan vi blir förbannade på varandra någon gång varenda rep! Men vi brukar kompromissa; ”om vi kör den där skitslingan så kör vi den här skitbra takten för faan”. Textraderna däremot är det ingen större diskussion om. Den som skrivit texten brukar anpassa sig till att plita ner de åsikter som även de andra i bandet delar. Klart att om någon skriver att rasism är bra, så tar vi inte med skiten. Då kickar vi bandmedlemmen. Visst tycker man att man själv vet bäst, men om man alltid ska tänka så, så kan man lika gärna starta en solokarriär och bestämma själv bäst fan man vill. Vi är ett lag, inte ett gäng surkartar som ska bestämma allt själv.

Vilken är den bästa drycken att supa på? Erkänn att ”galna professorn” är bland dom finare!
Galna professorn är ju en gåva skänkt från ovan, vilket Monika och Ullis har erfarenhet av. Men den knäcker inte Stockholm festival beer, som Erika och Stina sveper för jämnan.
Kung är också en hit. Men Brännvin special tar alla rekord; man blir full fort som fan, och håller igång till minst 03.00. Om man nu inte däckar klockan nio och spyr i en vit hink hela fredagsnatt. Sånt kan hända vem som helst.
[Jag vet alldeles för väl… /Anders]

Om ni fick välja ett band att splitta en platta med, vilket skulle det bli?
Kittie.

Har ni fått mycket kritik / beröm efter era spelningar osv? Är det viktigt för er att ni får höra vad folk tycker?
Vi har fått mer beröm än kritik. En gång fick vi höra så mycket skitsnack om oss innan en spelning så vi tillägnade ett tal om hur skit killen som sagt det var på scen. Vi har inte riktigt lärt oss greppa om att kunna ta konstruktiv kritik ännu. Att kunna lära sig av kritik. Eller, vi har väl blivit bättre, men det känns ändå tungt en del gånger. Det är rätt viktigt för oss att höra vad folk tycker, fast inte lika viktigt nu som det var för ett år sedan. Vi kan höra själva hur vi låter på scen, och därav veta vad vi ska bättra på eller inte. Men klart, det är ju alltid kul att få beröm!

I eran låt ”watcha gonna do?” så kan man inte ta miste på frustrationen utav att känna sig maktlös inför dom stora makterna i västvärlden. Att missnöjet har växt i och med att USA nu har startat att bomba Afghanistan. Borde väl stämma…
Ja, det stämmer. Det känns som om man är väldigt liten nu när USA kommer med sina superplanerade stridsflygplan i 1000 km/h och ska döda ett helt land. Det känns som min röst inte hörs i detta sammanhang.

Okej, tack för svaren. Lycka till i framtiden med bandet, ordet är fritt!
Vilka jävla frågor. Ta det lite lugnt.
Ta en galna professorn för faan.
Tack för oss!
/AntiToy

DISKOGRAFI
”Aint With It” kassett — 2001
”Wanted” cdr — 2001

ANTITOY
c/o Monika Jonsson
Remontvägen 6B
831 43 Östersund
agent_dead@hotmail.com