Svensk musik går överlag mycket bra utomlands just nu och på den elektroniska scenen är Covenant ett av de band som det går bäst för. Det var med sin förra platta ”Sequencer” som bandet fick sitt stora genombrott utanför rikets gränser. Covenant har bl.a. turnerat med band som Haujobb, Steril och Rammstein och nyss släppte de sitt 3:e album ”Europa”. Bara namnet på den senaste plattan talar sitt tydliga språk: Vi spelar för de stora massorna.
Platsen är Göteborg, arrangemanget heter Swedish Electronic Music Awards och ikväll står Covenant på scenen. Det märks att killarna är lite nervösa inför spelningen. Det vore underligt annars då 1200 par ögon och öron kommer att riktas mot dem senare. Dessutom är en stor del av Sveriges mediakår på plats för att se hur det går.

Många band har speciella ritualer för sig innan dom går upp på scenen. Hur laddar ni?
— En och en halv flaska rödvin, säger Klas tvärsäkert. Eskil fyller i:
— Det är klart att man försöker fokusera på sin uppgift, med eller utan vin.
Är ni nervösa då?
— Det kommer att bli spännande ikväll eftersom vi ska köra lite nya låtar, men annars är det där med nervositet ingenting som drabbat oss mer än några gånger. På något sätt har vi haft en jämn upptrappning. Vi började på väldigt små klubbar, med kanske 50 personer i publiken. Sedan har publiksiffran stigit och nu har vi kommit upp oss lite mer. Egentligen är det inte publiken som spelar någon roll, utan det är vad man själv har för inställning till det man ska göra som räknas.

Jag antar att ni har ett konsertminne utöver de vanliga?
— Virtual X-mas 96, säger Klas. Vi hade precis kommit hem från vår Tysklandsturné och det var nog den mest tacksamma spelning vi någonsin gjort. Vi var väldigt vana att stå på scenen och vi hade massor av människor i publiken som kände oss. Helt enkelt en jättestor fest där alla var glada. Jag tittar nyfiket på Eskil och undrar lite över den förändring som bandet gått igenom när det gäller scenshowen.

Hur kommer det sig att ni numera spelar klädda i kostym när ni bara för några år sedan var iförda sopsäckar på scenen?
— Vi hade ett steg mellan dessa två utstyrslar också. Någon slags dräkt som var lite mer permanent än sopsäckarna som vi bytte från show till show. Numera uppträder vi i kostym eftersom vi tycker att det är de kläderna som bäst stämmer överens med vår musik.

På tal om byten, varför har ni gått från skivbolaget Memento Materia till Subspace Communication?
— I och med att vi själva arbetar så mycket med musik nu för tiden känns det naturligt att ha ett skivbolag som är inne på samma typ av musik som vi. Vi samarbetar fortfarande med Memento Materia som ger ut våra skivor på licens i USA.

Hur jobbade ni när ni gjorde Europa?
— Väldigt hårt och lite annorlunda faktiskt. Tidigare gjorde Eskil det mesta, upp till 90% av studioarbetet. Den här gången har vi andra i gruppen engagerat oss mer och en del av materialet har kommit fram mer spontant än det brukar göra. ”Sequencer” hade en väldigt tydlig ram och ingenting skapades utanför denna. ”Europa” är resultatet av en betydligt öppnare attityd. Albumet är också en mer utåtriktad skapelse om man jämför med de tidigare, mer introverta plattorna. Det har tagit drygt 3 månader från idé till färdig produktion. Vi jobbar på ett lite annorlunda sätt än andra, det märks tydligt om man jämför till exempel med grupper som Cat Rapes Dog och Elegant Machinery. Eskil producerar dem och när de kommer till studion har de redan råmaterialet klart. Covenant skriver sin musik på plats i studion. Varje beslut tas också som om det vore det sista. Vi sitter inte hemma och testar oss fram och undrar om ett ljud kommer att vara det rätta. Vi bestämmer hur det ska låta och sen går vi vidare med nästa grej.

Som jag förstår det sköter ni allting själva inklusive produktionen?
— Ja, det är så vi vill ha det. Det skulle vara svårt att lära en gammal hund att sitta och dra in en seriös producent. Vi skulle då vara tvungna att komma med färdigt material. Skulle vi ha en producent skulle han tvingas anpassa sig efter vårt sätta att arbeta, det vill säga skapa musik här och nu. Det skulle i och för sig vara en utmaning, säger Eskil.

Passar all musik ni gör ihop med Covenants profil?
— För tillfället ja, eftersom det är lite ont om tid. Vi jobbar mer än heltid med det som rör Covenant och de grupper vi producerar. Sedan tycker vi att Covenant ska rymma allt det vi gör, så det vi skapar stöper vi i Covenants form.

Känner ni då att ni har ett ansvar gentemot er publik. Att de förväntar sig en viss stil och att ni inte kan ändra på den?
— Nej, men man har ett ansvar mot sig själv att göra den musik man tror på, samtidigt som vi har en viss idé om hur Covenant ska låta, en slags kollektiv vision.

Hur har pressen inför den nya skivan påverkat er?
— Vi har märkt av förväntningarna. Vi blev ändå valda till årets artist, i Release, det tycker jag vi var värda också. Det innebär i sin tur att folk har fått höga förväntningar på oss. Den största pressen kommer dock från oss själva. Man kan inte bry sig om sådana förväntningar, i så fall blir det något oärligt och otrevligt som kommer in i bilden. Vi gjorde precis vad vi kände för och struntade fullkomligt i eventuella förväntningar.

Att synth är föregångare till dagens techno råder det inga större tvivel om, men vad finns det för koppling annars, Klas?
— Synth, det är synth! För oss som är oerhört fascinerade av ljud ligger techno väldigt nära, för vi ser inte till musiken som sådan utan vi lyssnar istället mycket på de individuella ljuden och hur man skapar ett ljudlandskap. Dessutom är det viktigt att man skapar driv och spänning i en låt. Eskil tillägger:
— Ja, en av synthens grundstenar är fascination för och exponering av ljud. Det är vad synthen står för, ljud för dess egen skull.
— Detta är något som vi har tänkt på från allra första början, säger Joakim. Vad man kan göra med maskiner som man inte kan med vanliga instrument. Ljud som aldrig har hörts förut. Från 1992 till 1996 hade technon mer eller mindre tagit över den rollen, att föra fram nya ljud. Det är inom modern dansmusik som de riktigt stora framstegen har skett.

Slutligen, har ni några råd till nystartade band?
— Tro på er själva och det ni gör. Ha roligt och sikta inte för högt. Arbeta hårt och går det sedan bra, se det som en bonus!