FOUNTAINS OF WAYNE
Utopia Parkway
Atlantic 7567-83177 (Warner) CD
****

Popvetarna i Fountains Of Wayne tog sig rakt in i mitt hjärta med sitt debutalbum vintern 1996/97. Smarta melodier, roliga texter och finfin stämsång är ett beprövat recept som fungerar om och om igen. Att gitarristen Adam Schlesinger dessutom finns med i toppbandet Ivy och gjort titelmelodin till filmen ”That Thing You Do!” är absolut inget minus. Både han och Chris Collingworth har läst sin popläxa och äger säkert skivsamlingar värda sin vikt i guld. Och grupper som kan plocka ur och referera till musikhistorien har oftast bättre utgångsläge än de som ritar bildmanus till sina videos innan de köper instrument.
Många har avfärdat FOW som ännu en i högen av profillösa major label-akter från USA, men varje människa med fungerande öron bör höra skillnaden mellan deras snillrika popsånger och saker som Eve 6, Everlast och Goo Goo Dolls.
På sin andra skiva, ”Utopia Parkway”, fortsätter de sin mission med tolv nya felfria popdängor. Av fjorton spår är det alltså bara två som sviktar lite. Hemska, Oasis-aktiga ”Go, Hippie” går helt bort, medan ”Laser Show” mest förbryllar med sin tråkighet. Textraden ”We’re gonna sit back, relax, watch the stars/James and Jason, Kirk and Lars” ger i alla fall en viss rolighetsfaktor.
Powerpoppärlan ”Denise” är hundra procent kalas i bästa Silver Sim-anda, ”Troubled Times” äger finfina Crowded House-harmonier och ”It Must Be Summer” är en motsvarighet till debutens ”Survival Car”.
Även om plattan kanske inte är lika omedelbar som föregångaren så är det nästan rakt igenom finsmakarpop vi bjuds på.
Det finns fler höjdpunkter: ”The Valley Of Malls” om hur det kan kännas att besöka ett fullpackat köpcentrum. Refrängen påminner dessutom lite om Soundtrack Of Our Lives. ”Prom Theme” är en söt ballad om vikten av en perfekt studentbal.
Över huvud taget är texterna ett viktigt inslag. De handlar om oftast om vardagliga företeelser, fast kryddade med små överkursdetaljer som är kul att upptäcka. ”I brought a 38 Special CD Collection/And some Bactine to prevent infection” är en toppenrad från ”Red Dragon Tattoo”, som handlar om dagen då sångaren tog mod till sig att skaffa en tatuering.
Titelspåret beskriver mannen som kommer på sig själv med att han börjar bli vuxen: ”I’ve been saving for custom van/And I’ve been playing in a coverband.
Så där fortsätter det faktiskt hela vägen ut. Chris röst låter förvisso som en blandning mellan Bryan Adams och Nils Lofgren, men i sitt sammanhang passar den alldeles utmärkt. Årets powerpopkalas?