PARADISE LOST
Seals The Sense EP: Embers Fire / Sweetness / True Belief / Your Hand In Mine (Live)
Music For Nations CDKUT 157 (Reel/MD) CD5
*

I fjol berättade en vän att han upptäckt det nya hårdrockbandet Paradise Lost. Han förklarade att gruppens musik lät ungefär som Anne Rices vampyrromaner och var en ”tyngre form av goth”. Att han nämnde Anne Rice var helt avgörande för mitt intresse. Jag hade aldrig hört någon popmusik som darrade av samma skugghöljda amour och frostnupet blodfyllda erotik som hennes romansidor.
Det har jag fortfarande inte.
Paradise Lost är ungefär lika sexiga som Ronnie James Dio och spelar en dum hårdrock vars melankoliska finkänslighet är obetydligare än Ozzy Osbournes ”Bark At The Moon”. Deras musik suger inte blod. Den bara suger. (Pah! /Red)