“fan må vara tidningsredaktör.”

Nej, det var inte riktigt så han sa, den gode August Blanche, men en lätt travestering på hans bevingade devis känns just nu ovanligt befogad för SA:s del. Efter att ha lyckats resa oss efter debaclet med det misslyckade samarbetsprojektet med en annan svensk poptidning i slutet av 1992, bjöd sistlidna årsskifte på ännu en kalldusch, då vår och cirka sexhundra andra tidningars distributör Predab kraschade.
Förutom att vi förlorade en massa pengar i vad som utgjorde svensk förlagshistorias största konkurs innebar denna också att vi inte hade någon möjlighet att få ut vår tidning innan en ny distributör hittats. Eftersom Predab i praktiken haft monopolställning tog detta mycket lång tid.
Där har ni alltså anledningen till att det dröjt så länge innan denna nya utgåva av SA äntligen dykt upp.
Denna tidsutdräkt beklagar vi djupt.
Trots allt är detta ett nummer vi är stolta över. Vi hoppas därför att ni ska finna tidningen både intressant och engagerande och därmed i någon mån värd den långa väntan.
Själva tycker vi att SA behövs, nu när snutt- och flams-journalistiken breder ut sig och mediaklimatet förflackas alltmer.
Exempelvis brukar vi vinnlägga oss om att ha ordentliga artiklar om de artister vi sätter på framsidan. Kanske något att begrunda för vissa andra tidningsredaktioner — i all synnerhet innan dessa ger sig in på alltför långtgående resonemang om journalistisk moral och etik…

SA-redaktionen, juni 1994