DIVERSE ARTISTER
Volume Eight
Volume 8VCD8 (Border) CD
****
”I think this British Electronic Listening Music or whatever, is certainly the best music to have come out of Britain in recent years and it’s probably even better than most of the Detroit stuff.”
Det säger Mike Golding i Warp-duon B12 och nog stämmer det alltid, även om nyhetens behag alltmer börjar mattas. Det kommer mycket bra, men framför allt kommer det MYCKET.
På omslaget till ”Volume Eight” simmar en mycket förvirrad zebrafärgad fisk och det större antalet minuter på plattan går i de mer sfäriska tecknen. Därför bör inte den mest envise och konservative gitarrnissen köpa denna CD, för det enda han då finner tillfredsställande är lite charmigt gnissel från habila Boston-bandet Come, Butthole Surfers i bästa spåret från senaste LP:n och sprakande amfetaminpop från ”det nya stora hoppet” Elastica. Samt alltjämt trista The Fall och Submarine — vad jag anser om pinsamma Sultans Of Ping lämpar sig inte för tryck i SA.
Men det är sådant jag gärna har överseende med då resten är en ljuvlig nerströmsflytande ambientuppenbarelse, där till och med Afghan Whigs blir suggestiva och oerhört spännande. Visserligen känns inte den experimentella dubversionen av Wonder Stuffs ”Swell” riktigt som Miles Hunt & Co, men personligen tycker jag att det låter bra mycket roligare än något annat på sega ”Construction For The Modern Idiot”.
Vi kan väl skippa obskyr name dropping och i stället säga att Curves ”Low And Behold” och James remix av ”Skin Diving 1-3-4” faktiskt har det mesta gemensamt med Rochdale-duon Autechre och Berlin-diton Sun Electric (vad var det vi skulle skippa? /Red). De har upptäckt att det går att göra musik för själen och hjärtat på samma gång. Sålunda ett alldeles nytt livselixir.
Jag är i och för sig lite tveksam till att klämma in så mycket ambient på ”V8”, då Volume även låg bakom ”Trance Europe Express”. Det finns faktiskt fortfarande en hel del bra gitarrpop. Men mig gör det inget.
Det finns mycket mer att nämna om ”V8”, men hela genren som denna utgåva i huvudsak behandlar är så snårig och fylld av gruppnamn ingen vill eller ens orkar minnas. Helt klart är att den nionde fiskvolymen leder oss in på djupare vatten och i vissa fall bottenlösa djuphavsgravar, men den yra fisk som behöver ledsagas in i en häpnadsväckande värld får all den hjälp han behöver av ytterligare en ypperlig Rob Deacon-produktion.
Lämna ett svar