Palm Sunday Tape: Aqualung/Out Of The Blue/Disney/Henna Girl/Let Go
****

Det var jämnt i toppen, men med en liten övervikt blev Pooneil och deras “Palm Sunday Tape” vald till numrets demo. Väl genomtänkta arrangemang borgade för detta. Deras förmåga att, likt Sebadoh och Smashing Pumpkins, blanda bra melodier med tjutande, gnisslande och skramliga gitarrer är perfekt. Inte för mycket, inte för lite och framför allt på rätta ställena. Tempot är genomgående ganska lågt, utom i popdängan “Henna Girl”. Att detta kommer på skiva inom kort torde inte vara en alltför vild gissning.
Jag ringde upp Martin Carlsson, gitarrist och sångare i Pooneil, för att höra efter hur långt de kommit i skivkontraktsjakten.
— Vi har lite kontakt med engelska bolaget Cherry Red (med till exempel Charlottes på etiketten), och vi ska spela in fler låtar till dem. Annars är demon väldigt ny, så vi har inte hunnit få så mycket respons på den ännu.
Dessa pojkar mellan tjugo och tjugotre har funnits i nuvarande sättning sedan början av året. Med en annan gitarrist gjorde de demon “Promises, Promises…” förra året. De har vässat sina talanger en hel del sedan dess.
När jag frågar om förebilder tycker inte Martin att det är så mycket att nämna.
— Det är samma som för de flesta andra. Byrds och obskyra sextiotals-grupper plus My Bloody Valentine bland nyare band.
Pooneil har hittills bara spelat i sin hemstad Göteborg, men de hoppas givetvis få komma ut lite mer nu med nya demon. Och det är det som är framtidsplanerna — spela, spela, spela.
Jag avslutar samtalet med att fråga om Martin ska på Dambuilders, som spelar samma kväll i Göteborg. Ett band som har en del gemensamt med Pooneil.
— Näe, jag har fått två fribiljetter till Easy, så jag ska gå och kolla in dem i stället.
Suck! Det är inget fel på Easy, men att missa Dambuilders medvetet…
Hoppas de inte fortsätter att göra sådana felbedömningar i framtiden.