MY FAVOURITE MARTIANS
Introducing
Demo

Följande text pryder insidan av denna demo-kassett: “This tape was recorded between the 3rd and the 12th of November deep down in the basement.” Dessa rader passar ypperligt — My Favourite Martians låter verkligen som ett källarband.
Ljudet är burkigt och dåligt och därför uppstår en bild som kanske inte är riktigt rättvis mot My Favourite Martians. Det många garageband gjort i över tjugofem år verkar ha påverkat Norrköpings-marsianerna. Tyvärr har de misslyckats med sin musik.
När endast bas, trummor och enklare gitarrackord ljuder får det väl bedömas som OK, men när den ostämda leadgitarren börjar ljuda skjuts båten i sank, den skär ända in ryggmärgen. Sången är tyvärr något amatörmässig och inte heller speciellt övertygande.
Den låt som höjer sig en aning är den lite tuffare “Jimmie Brown” där en något mer distad gitarr överröstar den plågsamma och nästan pinsamma “melodi”-gitarren.
Nedan följer ett stycke text som My Favourite Martians tyckte det var värt att pryda omslaget på demokassetten med:

“Baby, come along
Come along with me tonite
Follow me to a place
Where the stars all look so bright
I’ll take you down
To meet some of my friends…
I’ll take you down
To meet some interesting people…
Follow me down to the field
Where the magic mushroom grows
Magic girl, Mushroom girl —
Come ‘n be my Mushroom girl”

Poetiskt värre alltså!
Visst, ingen är född till rockstjärna. Med massor av repande och en ny gitarrist (eller om han lär sig stämma) kan kanske My Favourite Martians bli något.

My Favourite Martians
c/o Per-Anders Eneström
Skepparegatan 9 C
602 27 NORRKÖPING