UNION CARBIDE PRODUCTIONS
Financially Dissatisfied Philosophically Trying
Radium 226.05 RA 049 (MD)
****½

Ledda av Ebbot Lundberg sprang Union Carbide Productions in i våra medvetanden genom perverterat rockleverne, där otaliga “elaka” historier avlöste varandra. Fascinationen för rocken som mytbildning.
“In The Air Tonight” vrålade in i våra solar plexus, knockade oss med en musik vars aggressivitet inte sett sin like i det svenska rockalbumet. Stooges-pastischer fyllda av uppdämd tonårsångest, köttiga stycken gitarrutbrott; kort och gott BLOD.
Och det nya albumet är ännu större.
“Financially Dissatisfied Philosophically Trying” saknar jämförelsepunkter från svensk rockhistoria, möjligen med undantag av Sator. Plattan man i stället tänker på är den kanske mest expressiva och totala ROCK-LP som kört över världen: Stooges “Funhouse”.
“In The Air Tonight” har urkraften, “F.D.P.T.” har både urkraften och suget som “Funhouse” så utlevelsefullt fogar samman till ett rockens mästerverk. DIT når knappast Union Carbide, för de kan ALDRIG uppnå samma plågade trovärdighet som Iggys utlämnande suck i inledningen till den skivans titellåt — eller samma plågade själ i musiken.
Men de når mycket långt.
Speciellt i några långa suggestiva skapelser. Psykedelia-sitar inleder den hypnotiskt pulserande “Here Comes God”, jämför Stooges “Dirt”. Ett drivet sound får sin fulländning när en magiskt skön akustisk gitarr kompletterar ljudbilden mot slutet. Produktionen gör verkligen att låtarna tas ut till det yttersta, ljudet är näst intill perfekt.
Mäktiga “Down On The Farm” är stor rock:

“This is not a dream
It’s a world where the pigs are hip
Wake up, silent majority
You know this could be your last trip”

Jag vet inte varifrån gitarrerna, såväl elektriska som akustiska, suger näring, men tätt, tätt sammanslutna skapar de en fantastisk ljudkuliss — superlativerna blir liksom otillräckliga känslobeskrivare.
Sedan förstås alla maniska ösrockare.
Som liten tog farsan ibland med mig på en tur för att “blåsa ur” bilen, ja, han uttryckte sig så inför en oförstående teknikidiot. Om jag någonsin blir bilägare kan den här “urblåsningen” ordnas smidigare — spela “Maximum Dogbreath” på extremt hög volym och saken är ordnad. Utan att lämna parkeringsplatsen.
Gitarrkatharsis. Ingen rening i Aristoteles mening, men ordet passar utmärkt till beskrivning av Union Carbides högtrycksrock — själen BLIR rensad.
Odödlig rock’n’roll.

Radium 226.05,
Södra Allegaten 3,
413 01 GÖTEBORG.