Sons Of Soul. Stockholmstrio med blandade influenser. Big Ben McCarty; från Ghana med tid i New York. Johan ”Crazy” Artbro; svensk skivvändare med finskt påbrå. Robert Åsard alias B Tuc; nigerian uppväxt i London.
Sons of soul vann den tävling (jasså, ni har hört talas om den förr?) där Leila K kom tvåa. Priset var ett skivkontrakt med Swemix.
— Vi trodde att Swemix bara var ett gäng nördar, berättar Crazy, men jag anser att alla människor måste få sin chans. Det spelar ingen roll vem det är. Man får inte bara säga att de är töntar och sedan gå.
Att alla ska få en chans är något som DJ Crazy gärna talar om. Han tycker att gruppen blivit orättvist behandlad av sitt skivbolag, att de inte fått den uppbackning de förtjänar.
— Vad gör Sonet för att promota oss? Nej, just det, ingenting! Det tycker jag är synd. Pengarna finns, och det kostar inte mycket att trycka upp en affisch, eller göra en video. Med tanke på vad vissa andra artisters promotion kostar… Men vi har ett utländskt bolag som är mycket intresserade. Nästa platta kommer med största sannolikhet släppas internationellt.
Trion tycks nu vara något splittrad, om än bara för en tid. Ben är i USA och studerar, B Tuc planerar solokarriär. Det är bara Crazy som jobbar vidare på ett nytt album. Han säger att det kommer att innehålla gästartister, och att det förmodligen också blir levande instrument.
— Jag ska göra rubbet färdigt, sen får de som är intresserade välja. Det blir mycket mer lek, inte så allvarligt som tidigare.