DECEMBER WOLVES
”BLASTERPIECE THEATRE”
(Earache/Wicked World)
§§§§§
Är man ute efter något lättlyssnat och lättsmält bör man nog in i det längsta undvika denna cd. December Wolves bjuder nämligen på nära nog allt annat än konventionell musik. Har man dock en förkärlek för det mer bisarra vansinnet uttryckt i ett rasande tempo med diverse instrument, samplingar och elektroniska suggestioner har man hittat rätt. Visst är det metal, och då närmast black metal, med ytterligare ett gäng tumskruvar och paranoida, neurotiska ingredienser för att tänja gränserna till bristningsgränsen. December Wolves, från Boston, gav 1998 ut albumet ”Completely Dehumanized” som var utomordentlig i sitt slag, men bara en fingervisning om vad som komma skulle. Det som då var mer thrashig metal spetsad med old-school black har nu expanderat in i en orgie av obehagliga samplingar, frenetisk metal och modstulen apokalyps. Rakt igenom bjuder ”Blasterpiece Theatre” på ursinniga blast-beats i en kakofoni av kaos och sprutande d-takt som vissa gånger under resan kan skapa en tendens till stress hos lyssnaren. Att se/höra detta fenomenala energipaket live vore en upplevelse som skulle ge en kronisk ståpäls, minst. Trots det flitigt använda greppet med samplingar fyller de, till skillnad från vissa andra band, en given funktion på ”Blaserpiece Theatre”. Inga samplingar för sakens skull eller för att dryga ut en mini-cd till fullängdare här inte. Här finner man ett genuint och ärligt försök till att skapa något nytt. Texterna på skivan är lika rättfram och ”nakna” som samplingarna och blir så att säga förlängda av de obehagliga ljudklippen från olika skräckfilmer och liknande. Vill man uppleva en rät linje där svart är svart och vitt är vitt bör man nog inte köpa denna skiva. Här flyter en tjock sörja av tvivel och förryckt surrealism in som ett oljeutsläpp på en tropisk sandstrand och sprider ett kittlande obehag i kropp och själ. ”Make up, deep inside, for malevolent thoughts in your mind. It’s a conflict of interest, but it makes the truth easy to find. When the walls are hammering down your case and the prophecies stand inside… Time flying by like you wish you were dead… So hide as well as you can. You’ll never bew free. How does it feel?” (Sharing Needles) Går världen att rädda? Nej! Är verkligheten verklig? Nej! Se intervju i detta nummer.
Lämna ett svar