I början gav Birdnest nästan uteslutande ut punk med svenska texter, men på senare tid så har de gett ut allt möjligt & även om det mesta är bra så har jag blivit lite förvånad & en smula förvirrad ibland. Men Hydrogenium är ett sådant band som verkligen hör hemma på Birdnest. När kommer fullängdaren?!

Ni var tidigare helt okända för mig så dra er historia, tack!
— Ja du, vi började 1992 som en duo. På den tiden kallade vi (Andreas — gitarr + sång & Marcus — trummor) för HÄLLS GARAGE efter Marcus Häll, som då bodde i ett fantastiskt gult hus med intilliggande garage. Vi bytte namn den 5/12 1992 och blev då Hydrogenium. Vår första konsert höll vi samma kväll i en klasskompis vardagsrum. Trummor, elgitarr och sång — jävla bra! Golvet var av massiv ek och sprack när publikhavet hoppade i takt med låtar som “Mobbingoffret”, “Jävla mentor” m Magnus (bas) tvingades med i början av 1993. Magnus far, Rune spelade nämligen bas i det framgångsrika dansbandet Dingtunapojkarna. Därför kom Mange in i denna djävulens kompisklubb.
Vi höll några bejublade konserter som en trio. Den 17/12 spelade vi på Råby i Västerås. Under en av låtarna kommer ett långhårigt barn (ca 160 cm långt) upp på scenen och spelar munspel. Efter konserten presenterar han sig som Dan. Trion blir en kvartett. Dan spelar alltså gitarr och sjunger, precis som Andreas. Under sommaren 1994 spelade vi in lite låtar och bestämde oss för att ge ut dessa på skiva. Vi rånade närmaste bank och släppte 6-låtars CD’n den 24/9 1994.

Nu tänkte jag prata om ert bolag, Birdnest, hur hamnade ni där?
— Vi känner en jävla vacker man vi namn Gustaf Hielm. Han spelade ett tag bas med Charta 77 och på den vägen gick det till… Visserligen hade vi väl skickat några “Är du människofejs” (första maxin hette så) till bla Birdnest och Kamel men vi hade inte fått några svar, tror jag. Gustav måste ha gett ett ex till någon. Gransten ringde och sa att han ville hjälpa oss att ge ut ytterligare en singel. Det hände för övrigt den 18 januari förra året och vi blev jättelyckliga.

Vad tycker ni om övriga band på bolaget och underbolagen?
— I allmänhet är det väl en fruktansvärt bra hop musikanter, eller hur? Det finns ju lite av varje. Marcus och Andreas finner sina absoluta favoriter i det suveräna Birdnest-bandet Stukas. Köp! Så jävla bra! Charta, Räserbajs och Charles är ju också fina band. Nej, det är svårt att säga vad som är bra respektive dåligt, man får väl utgå från att alla är vackra människor och att de vet vad de håller på med. Många band är ju avundsvärt skickliga. Jag gissar att vi mest utstrålar spelglädje, lagmoral, kärlek — ja, vad du vill!!!

Birdnest har ju många underbolag, Ampersand, Desperate Fight, Kamel, Melon mfl, börjar Birdnest bli för stora, vilka fördelar har tex Ampersand genom att vara underbolag till Birdnest jämfört med att vara ett eget bolag, tror ni?
— Det var värst vad du visste mycket. Jag/vi vet tyvärr inte så mycket om Birdnest underbolag osv, men en sak är i alla fall säker och det är att Birdnest inte verkar växa ur sina kläder. Vad jag förstår så är det olika människor som ansvarar för de olika bolagen. Man får förmoda att de inte överskattar sin förmåga, vilket vi inte märkt några spår av. Vi trivs utmärkt på Birdnest. Är det något kan man alltid ringa. Det föreligger en familjär atmosfär runt bolaget och banden ligger väldigt nära varandra. Man vet var man har varandra, tror jag. Ett bolag kan nog inte bli för stort så länge kontakten mellan band och bolag inte går förlorad.
Fördelarna med att vara ett underbolag i Birdnest-svängen måste vara att man kan samarbeta med de andra bolagen när det gäller marknadsföring typ annonser och sånt där, du vet… Dessutom känns det som om alla band behandlas lika. Dia Psalma tex blir inte favoriserade bara för att de säljer många skivor. Det känns i alla fall inte så. Man jobbar tillsammans för att nå resultat. Därmed inget ont om Dia Psalma som är ett jävla fint gäng.

Vem är Heikki och vad är Råby?
— Råby är en stadsdel i Västerås där Marcus och Andreas bor. Tidigare repade vi också i detta galningarnas paradis på jorden. Nu är det så att på Råby finns en eminent restaurang/Pizzeria/bar vid namn Etna. Varje gång man går förbi där kommer alltid någon stackare utkrypande, ja, de är så jävla fulla att de inte vet var de är någonstans. Av någon underlig anledning sluddrar dessa fantastiska människor alltid på Finska. Man skulle nästan kunna tro att Råby enbart bebos av finskspråkiga flickor och pojkar. Så är dock inte fallet… Heikki är president av Råby. Han är den förenade länk som alla andra Västerås stadsdelar saknar. Har man problem kan man alltid vända sig till Heikki. Han är den alkoholens och olyckans apostel som alltid ställer upp. Han har lösningar till alla problem och ger aldrig upp hoppet om att en dag få gifta sig med Sirkka-Liisa, bartender på pizzerian Etna. Det är också om detta sången handlar. Avsikten med visan var att vi tänkte gratulera Heikki på hans 40-årsdag genom att spela in denna regional-insider-finsktoppshit på skiva. CD’n blev som bekant en aning försenad och gavs ut först fyra månader efter hans födelsedag. Heikki blev glad ändå och tackade oss med värme och Koskenkorva…

Era texter är ganska svåra att förstå för den som inte känner till vem Heikki är, som inte varit på Club Albanao och etc vem skriver texterna och är det själv upplevt?
— Andreas och Dan skriver texterna, musiken gör vi tillsammans. Allt är självupplevt till 100%. Om man läser texterna och försöker leva sig in i dem förstår man vad de handlar om. Gör man inte det så kan man ju alltid försöka sig på en egen tolkning av ordet, då får ju låtarna olika innebörd hos olika människor, vilket vi finner mycket intressant och roande… Din anmärkning känns dock befogad. Andra människor har anmärkt på texterna. Man kan dock inte ändra skrivsätt, utan man kanske i stället försöker skildra mer lätt tillgängliga problem än tex kärleksintermezzon på Costa Del Knull eller Heikkis sociala insatser för folket på Råby…

Hur kommer framtiden att se ut för er, kommer det någon fullängdare, ska ni ut på turné?!
— Vi skulle hemskt gärna vilja spela ut en del i sommar, kanske göra några mindre festivaler (är det någon arrangör som är intresserad så beställ en skiva ifrån oss). Förutom spelningar så ska vi medverka på en lokal samlings-CD mot våld som kommer ut i sommar. Låten har den här gången en mycket lätt tillgänglig text och melodi samt är betitlad “Mild Kuling”. Just nu skriver vi många nya låtar som vi hoppas så småningom ska mynna ut i en fullängdare vi får väl se…
Det hade också varit kul att åka på någon form av turné, men vi har inte fått något erbjudande om det än. Jag misstänker att sådant är lite lättare om man har en fullängdare i ryggen och dessutom en något större lyssnarskara.

Kontaktadress:

Andreas Mallsten
Morkullegatan 64
724 69 Västerås